Hoppa till huvudmenyn Till startsidan Till sök
Flicka med skejtboard

Barn och unga

För att kunna tillgodose alla barns och ungas rättigheter och intressen i samhället behöver det finnas kunskap om barns levnadsvillkor.

De allra flesta barn i Sverige har överlag goda levnadsvillkor och känner sig friska, har en god hälsa och trivs i skolan. Men levnadsvillkoren kan variera och de kan se väldig olika ut för olika barn.

För att kunna arbeta för jämlika levnadsvillkor bland barn i olika åldrar behöver det finnas kunskap om hur levnadsvillkoren och utvecklingen ser ut i stort. För att lyckas med det behöver vi utgå från mångfald. Det betyder att vi måste synliggöra och prata med barn och unga med olika behov och förutsättningar om deras erfarenheter.

Kunskapen om levnadsvillkoren för barn och unga behöver alltså även inkludera barn med funktionsnedsättning. Detta har succesivt förbättrats under åren men det saknas fortfarande viss kunskap. En av orsakerna är att barn och unga med funktionsnedsättning ofta inte synliggörs eller blir tillfrågade när myndigheter och andra samhällsaktörer genomför enkäter och undersökningar.

Olika levnadsvillkor

Skillnaderna i levnadsvillkoren kan se väldigt olika ut och barn och unga med funktionsnedsättning har genomgående sämre levnadsvillkor än andra barn och unga. Skillnaderna finns inom de flesta områden, bland annat hälsa, utbildning och fritid. Detta har stor påverkan på möjligheterna att utvecklas som andra barn.

Vi kan också se att flickor både med och utan funktionsnedsättning har sämre levnadsvillkor än pojkar och skillnaderna framstår extra tydligt när det handlar om psykisk hälsa.

Flickor med och utan funktionsnedsättning i åldern 11–15 år upplever mer besvär, som huvudvärk, ont i magen, nedstämdhet och sömnsvårigheter, än pojkar. 62 procent av flickorna med funktionsnedsättning upplever dessa besvär minst två gånger i veckan. Bland flickor utan funktionsnedsättning var samma andel 50 procent.

Bland pojkar med funktionsnedsättning är det 40 procent som upplever sådana besvär jämfört med 29 procent för pojkar utan funktionsnedsättning.

Flickorna är också i lägre utsträckning nöjda med livet. 77 procent av flickorna med funktionsnedsättning känner sig nöjda, jämfört med 82 procent bland pojkar med funktionsnedsättning.

Mer kunskap förbättrar levnadsvillkoren

På många områden saknas kunskap kring hur levnadsvillkoren ser ut för barn och unga med funktionsnedsättning. Men en del aktörer har aktivt börjat arbeta med att fylla kunskapsluckorna. 

Till exempel har en del stora folkhälsoundersökningar funktionsnedsättning som bakgrundsvariabel. Detta bidrar till att öka kunskapen om skillnader mellan barn med och barn utan funktionsnedsättning på samma sätt som kunskapen om skillnader mellan pojkar och flickor. Det görs också en del riktade undersökningar och studier för att nå elever i särgrundskolan och särgymnasiet.

Kunskap som faktiskt speglar barns och ungas olika levnadsvillkor är avgörande för att fler barn ska få bättre levnadsvillkor. Den är också viktig för alla aktörer som arbetar med och för barn och unga. Med sådan kunskap kan myndigheter, regioner och kommuner ta fram beslut, åtgärder och insatser som inkluderar fler barn.

Genom att insatserna träffar rätt från början kan vi använda samhällets resurser på bästa sätt. Då kan också behovet av ibland dyra anpassningar i efterhand minska. På så sätt skapas ett hållbart barnrättsarbete som förbättrar levnadsvillkoren för alla barn.

Här finns information om att praktiskt inkludera och uppmärksamma barn och unga med funktionsnedsättning i allt arbete som rör barn och unga.

Ett hållbart barnrättsarbete

Rapporten Hinder och möjligheter för ett inkluderande barnrättsarbete

Nya arbetssätt

Det finns flera goda exempel på nya arbetssätt och metoder för att uppnå ny kunskap om barns levnadsvillkor. Till exempel hur det går att få ut mesta möjliga kunskap ur en enkätundersökning riktad till barn. Arbetssätten behövs för att det ska gå att utforma insatser och åtgärder så att fler barn kan vara delaktiga i samhället på sina villkor. 

Kom ihåg att funktionshindersorganisationerna också är en kunskapskälla till levnadsvillkor. De tar fram rapporter och sammanställningar som rör situationen för barn med olika funktionsnedsättningar.

Kunskapen om levnadsvillkoren för barn och unga visar att det finns ett stort behov av fler insatser och initiativ för barn och unga med funktionsnedsättning. Det handlar bland annat om behov av

  • mer kunskap
  • mer forskning
  • fler kunskapshöjande insatser till allmänhet, profession samt barn och unga själva.

Andra aktörers rapporter och kunskapsunderlag

Här finns information från andra aktörer som visar hur levnadsvillkoren för barn och unga ser ut inom olika områden.

Större utsatthet för våld

Flera studier visar att barn och unga med funktionsnedsättning har en högre risk att utsättas för alla typer av våld och övergrepp jämfört med barn andra barn.

Genom att prata med barnen själva går det att få en bättre bild av hur situationen och utsattheten ser ut och hur våldet kan förebyggas. Det visar rapporter från Barnombudsmannen och Stiftelsen Allmänna barnhuset.

Respekt 2016 (Barnombudsmannens webbplats)

Våld mot barn 2016 (Stiftelsen Allmänna barnhusets webbplats)

Multiutsatta barn (Stiftelsen Allmänna barnhusets webbplats)

Större sexuell utsatthet

Barn och unga med funktionsnedsättning har en större sexuell utsatthet än andra barn och unga. Det finns också en ökad sexuell utsatthet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning jämfört med andra.

Studier från Folkhälsomyndigheten, Stiftelsen Allmänna barnhus och Tjejers rätt i samhället (TRIS) visar att det i riktade projekt mot särskolan går att ta fram ny kunskap. Till exempel  om hedersrelaterade normer om sexualitet och intellektuell funktionsnedsättning.

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (Folkhälsomyndighetens webbplats)

Våld mot barn 2016 (Stiftelsen Allmänna barnhusets webbplats)

Trippelt utsatt – En kartläggning av hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (Tjejers rätt i samhällets webbplats)

Internet – möjligheter och risker

För många barn och unga med funktionsnedsättning innebär internet nya sätt att vara delaktig och social. I en studie uppger 54 procent av de tillfrågade barnen i åldern 13–16 år att de via nätet blivit vän med någon som de inte kände sedan tidigare.

En hög internetanvändning medför också en ökad risk för att råka illa ut på nätet. Mer och förbättrad information både till barn och vuxna omkring dem om nätets möjligheter och risker är en del av lösningen. Det visar undersökningar från Statens medieråd.

Ungar & medier 2019 (Statens medieråds webbplats)

Medieanvändningen bland unga med intellektuell funktionsnedsättning (Statens medieråds webbplats)

Mer, oftare och längre tid. Så gör barn och unga med NPF på nätet (Statens medieråds webbplats)