Ojämställdhet mellan kvinnor och män

Förutsättningar och problemsökning var på agendan när Myndigheten för delaktighet, MFD, och Jämställdhetsmyndigheten bjöd in till ett seminarium om ett jämställdhetsarbete som inkluderar ett funktionshinderperspektiv.

Regeringens funktionshinderspolitik utgår från Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Jämställdhet och att förebygga all form av diskriminering är en viktig del i den funktionshinderspolitiska strategin. Att utjämna skillnader mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning är därför prioriterat.

MFD har gjort en uppföljning av levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning som visar att de, oavsett ålder, generellt har sämre levnadsvillkor och möjlighet att delta i samhället jämfört med den övriga befolkningen. Om man dessutom undersöker skillnader vad gäller kön ser MFD att det finns skillnader i levnadsvillkor mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning.

Brist på analys och dokumentation

Den funktionshinderspolitiska strategin lyfter fram områden där det förekommer ojämlikhet, till exempel ekonomi, hälsa, utbildning, makt och inflytande. Men hur det ser ut bland personer med funktionsnedsättning finns det inte lika mycket kunskap om som hos den övriga befolkningen, menar Maria Melin, processamordnare på MFD.

– Skillnaderna och konsekvenserna av könstillhörighet hos personer med funktionsnedsättning är inte analyserade eller dokumenterade i samma utsträckning som hos övriga befolkningen. Det gör att vi vet mindre om varför skillnaderna kvarstår eller blir större samt vilka lösningar vi behöver. Det är ett viktigt och stort utvecklingsområde där vi måste hjälpas åt att belysa, förstå och åtgärda dessa skillnader.

Låt problemen visa vägen

För ett lyckat jämställdhetsarbete inom ramen för den funktionshinderspolitiska strategin rekommenderar Deepati Forsberg, utredare på Jämställdhetsmyndigheten, att förändringsarbetet bör vara väl förankrat hos ledningen och kontinuerligt följas upp.

– Detta för att engagera och driva arbetet framåt. Sen är det viktigt att integrera förändringsarbetet i kärnverksamheten och skapa en organisationskultur som förespråkar förändring. Även ekonomiska resurser och kompetens inom utvecklingsområdet bör finnas, menar Deepati Forsberg.

Ytterligare en förutsättning för ett lyckat förändringsarbete är att använda sig av ett problembaserat arbetssätt.

– Tidigare har vi sett att jämställdhetsarbete börjat i aktiviteter utan att man egentligen funderat på vad det ska leda till för effekt. Vi tänker att man ska utgå från de ojämställdproblem som finns. På det sättet ser man lättare vilka förändringar som behöver göras i verksamheten för att bidra till att lösa problemet, förklarar Deepati Forsberg.

Tre strategiplaner blir en hos MUCF

Myndigheter har i uppdrag att hantera olika strategier för olika områden. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhället, MUCF, hade tidigare separata planer och mål för frågor kring funktionshinder, HBTQI och jämställdhet, spridda i ett flertal olika styrdokument. Något som bidrog till en bristande överskådlighet och perspektivträngsel.

– Det är otroligt viktiga frågor vi arbetar med men någonstans på vägen blev arbetet spretigt och svårt att ta till sig. Men vi såg också likheter mellan dessa områden och att det fanns fördelar med att samordna arbetet, berättar Mario Zetino, verksamhetskontroller på MUCF.

Myndigheten tog därför fram en gemensam plan istället för tre separata. En plan i fyra steg.

– Det första vi behövde göra var att bestämma inriktning och ambitionsnivå samt identifiera problemområden och effektmål för hela verksamheten. Sedan formulerade vi målsättningen på en konkret nivå. I ett tredje steg tacklade vi frågor som vad vi har för resurser och hur arbetet ska organiseras. I det slutliga steget ska en uppföljning och utvärdering ske, men dit har vi inte kommit än, berättar Mario Zetino.