Utformning av en tillgänglig arbetsplats

En inkluderande och tillgänglig arbetsmiljö är en förutsättning för att personer som är döva, har nedsatt hörsel eller dövblindhet ska kunna arbeta på jämlika villkor. När tillgänglighetsfrågorna ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan arbetsgivaren arbeta förebyggande.

Det är bra att inventera vilka organisatoriska och ergonomiska förutsättningar som skapar en god arbetsmiljö för medarbetaren.

Genom att identifiera medarbetarens behov och eventuella brister i arbetsmiljön blir det lättare att i nästa steg välja ut nödvändiga tekniker och tjänster. Det kan till exempel handla om tolktjänster, arbetshjälpmedel och konsumentprodukter som mobiltelefoner och surfplattor. 

Tillgänglig arbetsmiljö

Några konkreta exempel på hur en arbetsmiljö blir tillgänglig:

  • Mötes- och konferensrum är utrustade med hörteknik som mikrofoner kopplade till hörslinga eller bärbara konferenshjälpmedel.
  • Alla gynnas av en lugn och bullerfri arbetsmiljö. Att installera ljudabsorberande material som motverkar efterklang är en enkel åtgärd. Anlita gärna hörselingenjörer för en akustisk utredning av arbetsmiljön.
  • För att alla på ett möte ska få chansen att komma till tals och följa med i diskussionen kräver det vissa spelregler kring turtagning. Vid större möten är det en fördel att utse en mötesledare eller moderator.
  • Det finns tillräckligt med ljus där samtal pågår och ljuset är inte bländande.
  • Medarbetare som önskar en plats med bra uppsikt över arbetsplatsen får det.
  • Det finns kontrastmarkeringar vid dörrar, trappor, trösklar och andra nivåskillnader som varnar och vägleder medarbetare med nedsatt syn när de orienteterar sig.
  • Alla medarbetare, oavsett funktionsförmåga, kan ta del av intern informationen på arbetsplatsen (besök, evenemang, rutiner och så vidare).

Arbetsmiljöverket har utförlig information om både ljud och belysning på arbetsplatsen.

Tillgänglig information

Att göra information tillgänglig för alla på en arbetsplats innebär flera saker:

  • Digitala tjänster på arbetsplatsen som webbplatser, intranät eller andra mobila applikationer, följer internationell standard för tillgänglighet WCAG 2.1 AA. 
  • Det finns rutiner för att vid behov ta fram grundläggande informationsmaterial i alternativa format (lättläst svenska, punktskrift, teckenspråk och tillgängliga elektroniska dokument).
  • Information förmedlas skriftligt via e-post eller intranät.
  • Information i ljudformat är transkriberad, det vill säga ljud är omvandlad till text.
  • Information i videoformat är textad.
  • En person med nedsatt syn har möjlighet att förstora text för att kunna läsa.

Inventera behov, förutsättningar och eventuella hinder för kommunikation

Arbetsgivaren och medarbetaren kan tillsammans inventera medarbetarens förutsättningar att utföra sitt arbete på bästa sätt. Syftet är att identifiera hinder i arbetsmiljön med fokus på medarbetarens tillgång till kommunikation och information. Det handlar också om hur man ska planera och organisera arbetet.

Det är en stor fördel om arbetsgivaren kan ge medarbetaren stöd och delta i processen att skaffa arbetshjälpmedel. Särskilt i kontakten med de ansvariga myndigheterna Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan när de utreder behoven av anpassning på arbetsplatsen.

Att planera tolk på plats

Det underlättar för både arbetsgivaren och medarbetaren att tillsammans planera för framtida behov av tolk, helst för en längre period framåt. Planeringen är också ett bra tillfälle att identifiera situationer där behovet är tolkning på plats, på distans eller andra lösningar, som tal till text-appar.

Arbetsgivaren och medarbetaren kan vända sig till tolkcentralen för att få reda på hur tolkcentralen tillämpar stödet till vardagstolkning i arbetslivet och hur de samordnar tolkuppdrag. I vissa regioner tar tolkcentralen emot alla tolkförfrågningar och skickar sedan faktura till berörd huvudman. I andra regioner tar tolkcentralen enbart hand om tolkförfrågningar som berör vardagstolkning.

Arbetsgivaren och medarbetaren kan också vända sig till Arbetsförmedlingen för att få information om de bidrag som finns.

Att planera tolk på distans

Distanstolkning innebär att två eller flera personer som befinner sig på samma plats får sitt samtal tolkat mellan talad svenska och teckenspråk via en tolk som befinner sig på en annan plats.

Tolken medverkar via en webbplats eller applikation som visas på en dator, surfplatta, mobiltelefon eller ett hjälpmedel för totalkonversation. Det finns flera tjänster för distanstolkning med olika förutsättningar:

  • Post- och Telestyrelsen, PTS, erbjuder en kostnadsfri tolkning på distans via tjänsten Bildtelefoni.net. Samtal får pågå i 60 minuter, vardagar mellan 08.00 och 17.00. Övrig tid får ett tolkat samtal pågå i 30 minuter. Det går inte att förboka samtal.
  • Vissa tolkcentraler erbjuder distanstolkning inom sitt uppdrag för vardagstolkning. Denna typ av distanstolkning kan förbokas.

Betrakta alltid distanstolkning som ett komplement till tolkning på plats. Det finns situationer i arbetslivet där distanstolkning är en utmärkt lösning, men det finns också situationer när en tolkning på plats är att föredra.

När distanstolkning via Bildtelefoni.net fungerar optimalt

Distantolkning fungerar som bäst med bildtelefoni.net när:

  • Samtalet är okomplicerade och inte innehåller yrkes- eller branschspecifik jargong.
  • Samtalet är spontant.
  • Samtalet är mellan två till tre personer.

Om det finns utrymme är det bra att upplysa tolken om sammanhang och viktiga begrepp innan samtalet börjar.

Begräsningar med distanstolkning via Bildtelefoni.net

Distanstolkning fungerar mindre bra med bildtelefoni.net när: 

  • Det går inte att förboka samtal.
  • Samtal får pågå i max 60 minuter mellan 08:00–17:00. Övrig tid i max 30 min.
  • Det går inte att välja en specifik tolk med särskilda kunskaper
  • Tolken har inte alltid tid att förbereda sig för det sammanhang hen ska tolka
  • Kötid för tolkning kan förekomma.

Generella råd för distanstolkning:

  • Det fungerar inte bra på större möten
  • Tänk på tolkens situation och var noggrann med turtagning
  • Tänk på placering, ljussättning (undvik motljus) och se till att utrustning har mikrofoner för bra ljudupptagning
  • Se till att bredbandet och utrustningen klarar av belastningen för ljud och video.

I mötet med personer som är döva, har nedsatt hörsel eller dövblindhet

Här är några viktiga råd inför mötet med personer som är döva, har nedsatt hörsel eller dövblindhet.

Generella råd

  • Fråga hur du kan underlätta kommunikationen. Förutsättningar och behov varierar från en person till en annan
  • Använd tolk vid behov (tolkanvändaren väljer tolkmetod)
  • Använd samtalsvänliga mötesrum med bra belysning, bra akustik, fria från störande ljudkällor
  • Erbjud hörteknik vid möte och samtal
  • I mötet – var noggrann med turtagning. Personer som är döva, har nedsatt hörsel eller dövblindhet har lättare att följa med samtalet om det råder strikt disciplin. Tala inte i mun på varandra
  • Ögonkontakt är viktigt för att det ska vara möjligt att läsa på läpparna
  • Låt medarbetaren välja placering. En person som är döv eller med dövblindhet sitter helst med ryggen mot fönstret
  • Tänk på att möten tar längre tid, framför allt om en tolk är anlitad (oavsett tolkmetod)
  • Tala tydligt och inte för fort
  • Sammanfatta vad mötet kom fram till.
  • Skicka ut en skriftlig information före och efter mötet.

Specifika råd i mötet med personer med dövblindhet

  • I mötet – ge dig till känna och se till att personen är medveten om din närvaro i rummet
  • Låt medarbetaren avgöra om ledsagare eller assistent följer med till mötet
  • Låt medarbetaren avgöra placering. Personer med dövblindhet sitter helst med ryggen mot fönstret
  • Ta längre paus vid längre möten. Att kommunicera är energikrävande för personer med dövblindhet.
  • Mer information om dövblindtolkning hittar du på Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågots webbplats.
Senast granskad: 2019-09-09
Dela: