FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

­År 2006 antog FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige ratificerade konventionen i december 2008 och den trädde i kraft i början av år 2009.

Konventionen innehåller inga nya rättigheter, utan förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra.

Lär dig mer om konventionen

Beställ en tryckt version

Konventionen ges ut av regeringen, men MFD hanterar distributionen av: 

• En tryckt och formgiven version av den fullständiga svenska översättningen
• En tryckt och formgiven version av den fullständiga svenska översättningen i fickformat
• En tryckt och formgiven lättläst version på svenska

Det går också att beställa konventionen i alternativa format genom att kontakta oss.

Beställ FN-konventionen i tryckt format

Vad inne­håller konven­tionen?

Konventionen består av allmänna principer, rättighetsartiklar, allmänna åtaganden och procedurregler.

FN:s kommitté för rättig­heter för personer med funktions­­­nedsättning

FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning finns till för att granska hur de stater som har ratificerat konventionen genomför och efterlever konventionen. Den är placerad i Genève och består av oberoende experter med olika kompetenser och med ursprung i olika delar av världen.

Allmänna kommentarer från FN:s kommitté

För att ge ytterligare innehåll och tolkning av artiklarna i konventionen tar FN:s kommittéer fram förklarande och fördjupande kommentarer om hur staterna ska tolka specifika artiklar, så kallade allmänna kommentarer.

Kommentarerna är till för att hjälpa konventionsstaterna i arbetet med att genomföra konventionen och för att förstå och följa dess bestämmelser.

Committee on the rights of persons with disabilities: General Comments hos UN Human Rights

Att klaga till FN:s kommit­té 

Till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning finns ett fakultativt protokoll som FN antog år 2006. Det fakultativa protokollet gör det möjligt för enskilda individer eller individer i grupp att föra fram klagomål till FN om de anser att staten har kränkt deras rättigheter som finns reglerade i konventionen.

Det är frivilligt för stater att skriva under protokollet. Sverige godkände det fakultativa protokollet år 2008 i samband med att riksdagen ratificerade konventionen.

Rapport­ering till FN:s kommi­tté

Alla stater som har ratificerat konventionen ska regelbundet lämna in en rapport till kommittén. I den ska staterna beskriva hur de följer och arbetar med konventionen och vad de har gjort för att genomföra konventionen i sin helhet. Varje konventionsstat ska lämna in en första och inledande rapport till kommittén inom två år efter att konventionen har trätt i kraft. Därefter lämnar konventionsstaterna in en nationell rapport var fjärde år.

Natio­nellt genom­förande och över­vakning av konven­tionen

Regeringen är ytterst ansvarig för att de mänskliga rättigheterna tillgodoses i Sverige. I artikel 33 i konventionen framgår det att varje konventionsstat ska säkerställa att det finns en kontakt inom regeringen som ska fungera som en nationell samordningsfunktion för arbetet med konventionen. I Sverige har Socialdepartementet denna roll.

Internatio­nellt genom­förande och över­vakning av konven­tionen

Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) ska alla statsparter träffas regelbundet för att diskutera hur arbetet går med genomförandet av konventionen. 

Euro­peiska uni­onen och konven­tionen

År 2010 ratificerade Europeiska unionen FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det är den första internationella konvention som EU har ratificerat. EU är också den första regionala institutionen som har ratificerat denna konvention.