Hoppa till huvudmenyn Till startsidan Till sök
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning - folkmyller på gata

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning trädde i kraft 2009 i Sverige. Det innebär att Sverige har åtagit sig att förverkliga konventionen och dess bestämmelser i sin helhet.

­År 2006 antog FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige ratificerade konventionen i december 2008 och den trädde i kraft i början av år 2009.

Konventionen innehåller inga nya rättigheter, utan förtydligar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning fullt ut ska få sina rättigheter uppfyllda som alla andra.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning på regeringens webbplats

Lär dig mer om konventionen

Vad inne­håller konven­tionen?

Konventionen består av allmänna principer, rättighetsartiklar, allmänna åtaganden och procedurregler.

FN:s kommitté för rättig­heter för personer med funktions­­­nedsättning

FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning finns till för att granska hur de stater som har ratificerat konventionen genomför och efterlever konventionen. Den är placerad i Genève och består av oberoende experter med olika kompetenser och med ursprung i olika delar av världen.

Att klaga till FN:s kommit­té 

Till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning finns ett fakultativt protokoll som FN antog år 2006. Det fakultativa protokollet gör det möjligt för enskilda individer eller individer i grupp att föra fram klagomål till FN om de anser att staten har kränkt deras rättigheter som finns reglerade i konventionen.

Det är frivilligt för stater att skriva under protokollet. Sverige godkände det fakultativa protokollet år 2008 i samband med att riksdagen ratificerade konventionen.

Rapport­ering till FN:s kommi­tté

Alla stater som har ratificerat konventionen ska regelbundet lämna in en rapport till kommittén. I den ska staterna beskriva hur de följer och arbetar med konventionen och vad de har gjort för att genomföra konventionen i sin helhet. Varje konventionsstat ska lämna in en första och inledande rapport till kommittén inom två år efter att konventionen har trätt i kraft. Därefter lämnar konventionsstaterna in en nationell rapport var fjärde år.

Natio­nellt genom­förande och över­vakning av konven­tionen

Regeringen är ytterst ansvarig för att de mänskliga rättigheterna tillgodoses i Sverige. I artikel 33 i konventionen framgår det att varje konventionsstat ska säkerställa att det finns en kontakt inom regeringen som ska fungera som en nationell samordningsfunktion för arbetet med konventionen. I Sverige har Socialdepartementet denna roll.

Euro­peiska uni­onen och konven­tionen

År 2010 ratificerade Europeiska unionen FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det är den första internationella konvention som EU har ratificerat. EU är också den första regionala institutionen som har ratificerat denna konvention.