Hoppa till huvudmenyn Till startsidan Nyheter Till sök Kontakta oss Om webbplatsen

Ett hållbart barnrättsarbete

Ett hållbart barnrättsarbete är ett inkluderande barnrättsarbete, där alla barn får synas och höras.

En grupp glada flickor i skolmiljö.

Ett hållbart barnrättsarbete betyder att allt arbete som rör barn och unga måste utgå från  alla barns och ungas rättigheter. Oavsett vilka förutsättningar och behov de har. 

Ett hållbart barnrättsarbete utgår från mångfald och jämlika levnadsvillkor samt lika möjligheter till utveckling, trygghet och delaktighet. Det bygger också på kunskap om att:

  • barn och unga har olika behov och förutsättningar
  • barn och unga har olika levnadsvillkor
  • barn och unga måste bli lyssnade på
  • barn och unga har rättigheter genom konventioner i barnrättsarbetet.

När barnrättsarbetet bygger på denna kunskap, ger det alla samhällsaktörer kring barn och unga underlag att kunna fatta beslut om insatser och åtgärder som utgår från fler barns förutsättningar och behov. Då kan vi utforma insatserna för de barn som är i störst behov av dem.

Genom denna utgångspunkt blir det oftast bättre för alla barn. När insatserna träffar rätt från början, kan samhällets resurser användas på bästa sätt. På så sätt skapas ett hållbart barnrättsarbete som förbättrar levnadsvillkoren för alla barn och kan ibland också minska dyra anpassningar i efterhand.

MFD har tagit fram en checklista för att underlätta arbetet med ett hållbart barnrättsarbete. Checklistan bidrar till att barn och unga med funktionsnedsättning blir lika synliga som andra barn i barnrättsarbetet.

Checklista för ett inkluderande barnrättsarbete

Olika behov och förutsättningar

Barn och unga är olika och möter olika hinder för att kunna var delaktiga i samhället. Därför är det bra om det finnas flera lösningar på hinder som försvårar delaktighet.

Barn och unga med funktionsnedsättning är ingen liten homogen grupp. Ändå har de oftare än andra barn svårt att få sina rättigheter tillgodosedda.

För att säkerställa barnrättsarbetet behöver alla aktörer som arbetar med och för barn och barns rättigheter systematiskt fråga sig: 

  • Hur påverkar våra beslut, åtgärder och insatser barn och unga med olika bakgrund, behov och förutsättningar?

Med mer kunskap om barns och ungas olika förutsättningar och levnadsvillkor samt om vikten av att lyssna på barn går det att öka kvaliteten på alla nivåer i samhället så att beslut, åtgärder och insatser tar hänsyn till olika barns behov.

Kunskap om tillgänglighet är en förutsättning

En viktig förutsättning för att barn och unga med funktionsnedsättning ska bli delaktiga i olika situationer är medvetenhet och kunskap om tillgänglighet. Det är viktigt att förstå vad bristande tillgänglighet kan få för konsekvenser.

Tillgänglighet är ett brett begrepp som omfattar både fysiska och kognitiva aspekter. Det handlar om hur väl en lokal eller plats fungerar för barn med olika behov och förutsättningar. Det handlar också om vad som behövs för att så många barn som möjligt ska kunna vara delaktiga i en verksamhet, till exempel på fritiden eller i skolan.

Frågor om delaktighet och tillgänglighet

Olika levnadsvillkor

Barns och ungas behov och förutsättningar ser alltså olika ut och de förändras över tid. För att vi ska kunna öka förståelsen för barns levnadsvillkor på alla nivåer i samhället behöver alla aktörer vara delaktiga. 

Tillsammans kan vi säkerställa tillgången till och vara med och ta fram kunskap om levnadsvillkoren för barn och unga med funktionsnedsättning.

Lyssna på barn och unga

Barn och unga är experter på att vara just barn och unga idag. Deras erfarenheter är viktiga för att vi ska kunna identifiera hinder för delaktighet och hitta lösningar. 

Att lyssna till barn och unga utgör också en viktig källa till kunskap om levnadsvillkor. Deras röster och erfarenheter bidrar till att beslutsunderlag kan bli mer kompletta. Därför är det viktigt att involvera dem i allt arbete som berör dem.

Konventioner i barnrättsarbetet

Sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Barnkonventionen slår fast att barn är individer med egna rättigheter.

Lagen stärker barns och ungas mänskliga rättigheter i praktiken och omfattar alla verksamheter som berör barn och unga. Barnkonventionen och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kompletterar varandra.

För att förstå hur barns rättigheter kan tas till vara för barn med funktionsnedsättning behöver barnrättsarbetet utgå från båda konventionerna.

Barnkonventionen omfattar alla barn, det vill säga alla upp till 18 år. I konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning finns ingen sådan åldersgräns, vilket gör att den kan användas för alla unga, inklusive unga vuxna.