Hoppa till huvudmenyn Till startsidan Nyheter Till sök Kontakta oss Om webbplatsen

Handslaget visar vägen i Sundbybergs stad

Utifrån principen om allas lika värde och rättigheter ska Sundbyberg vara en stad för alla. Vägen dit är att med ett handslag skapa samverkan mellan staden och funktionsrättsorganisationer.

I Handslaget definieras samverkansparternas åtaganden och prioriterade frågor i kommunens funktionshinderpolitik. Det avspeglas i strategin som påminner om vikten av samverkan och dialog. Målet är att utveckla staden och göra den attraktiv, trygg och tillgänglig.

Kommunpolitikernas egna erfarenheter av att leva med funktionsnedsättningar, och det engagemang som finns i funktionsrättsrörelsen, har skapat goda förutsättningar för samverkan att utvecklas till vad den är i dag.

– Den politiska förankringen är viktig. Det gäller att hålla i och hålla ut. Hur mycket man än vill måste det finnas ett stöd och en enighet bland politikerna, vilket det gör i Sundbyberg. Det är bra när stödet är stabilt och inte ändras vid maktskifte, säger Karin Gagner, utvecklingsledare på Sektorn för ledning och samordning i Sundbybergs stad. 

Bygger på politisk enighet

Handslaget visar på just den politiska viljan och enigheten i funktionsrättsfrågorna. Strategin har funnits sedan 2012 och uppdateras vart fjärde år. Innehållet med utvecklingsområden bestäms av funktionshinderorganisationerna. Det nuvarande Handslaget innehåller sex utvecklingsområden: rätten till ett självständigt liv, arbete och sysselsättning, Information och kommunikation, ökad kunskap om tillgänglighet och bemötande, den fysiska planeringen samt en utvecklande fritid. Varje område innehåller i sin tur konkreta utvecklings- och åtgärdspunkter.

Grund för systematisk dialogsamverkan

Sundbybergs stad har i många år haft en systematisk dialogsamverkan med funktionsrättsrörelsen. Detta har nu blivit en självklar del i planering, genomförande och uppföljning inom flera verksamhetsområden.

En grundförutsättning för en systematisk dialogsamverkan är att det finns tillräcklig många deltagare från funktionsrättsrörelsen. Det kan vara utmanande att få till ett råd och sedan att behålla det.

Utan en partner med kraft att bära sin del i samverkansarbetet blir det svårt att upprätthålla en dialog. Här i Sundbyberg är samverkansparterna välorganiserade och formerna för dialog sedan länge etablerade, säger Karin Gagner.

En del av dialogen sker i Funktionsrättsrådet och i den arbetsgrupp för fysisk tillgänglighet som är ansluten till rådet.

Civilsamhället bidrar med kunskap

I arbetsgruppen för fysisk tillgänglighet sker mycket av stadens dialoger i ett tidigt skede. Till exempel kring byggnader, detaljplaner och strategidokument.Tjänstepersoner vill ofta komma till arbetsgruppen för att redogöra för planer och få in synpunkter. Arbetsgruppen redogör sedan för Funktionsrättsrådet vad som avhandlats.

– Om vi inte förstår måste vi fråga. Vi ska inte tro att vi vet själva. Inom organisationerna finns bred kompetens. Den som till exempel har en synskada kan även tala för den som är rullstolsburen och så vidare. De har koll på olika typer av utmaningar och potentiella hinder, säger Karin Gagner och tillägger:

– När vi får lite bättre förståelse för de mer övergripande utmaningarna kan vi initiera en mindre dialog i en specifik fråga, med en arbetsgrupp. Fokusgrupper där vi har fördjupade diskussioner kan vara en ytterligare utveckling i vårt samverkansarbete.

Tre framgångsfaktorer

  • Att det finns en dialogpartner med tillräcklig kapacitet, så som deltagare.
  • Att det finns en bred politisk enighet och medvetenhet i frågorna.
  • Att dialoger inleds i ett tidigt skede i en process.

Fler inspirerande exempel

Det finns flera kommuner som med hjälp av dialog drivit framgångsrika projekt. På länken nedan hittar du fler inspirerande exempel.
Inspirerande exempel dialog