Uppföljning kommuner

Här hittar du resultat från 2017 års uppföljning av kommunernas arbetar med att integrera ett funktionshindersperspektiv i sin verksamhet.

Enkäten skickades ut till alla kommuner varav 61 procent svarade.

Klicka på länkarna nedan för att se resultatet av kommunernas arbete med att integrera funktionshinderperspektivet i olika delar av verksamheten.

Styrdokument

Det är viktigt att funktionshinderfrågorna ingår i kommunernas styrande dokument. Det ökar förutsättningarna att nå ut i verksamhetens alla delar och det underlättar insatser. Att utgå från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning kan vara vägledande och bidrar till ett större helhetsgrepp med arbetet att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

  • De flesta svarande kommuner har i något av sina kommunövergripande styrdokument skrivningar som anger att det finns ett funktionshindersperspektiv i kommunens verksamhet.
  • Sex av tio kommuner som svarade att de har ett funktionshindersperspektiv i sina styrdokument omnämner FN-konventionen kopplat till någon av skrivningarna.

Diagram 1. Andel (%) kommuner som i sina kommunövergripande styrdokument har skrivningar som anger att det ska finnas ett funktionshindersperspektiv i kommunens verksamhet, 2017.

 


Mål och uppföljning

Mätbara mål är ett viktigt instrument på styr- och ledningsnivå. De ger en tydlig bild av vad som behöver förbättras och underlättar uppföljningsarbetet i kommunerna.

  • Hälften av de svarande kommunerna har kommunövergripande mätbara mål för att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. De kommuner som inte har mätbara mål på kommunövergripande nivå anger bland annat att de är i processen med att ta fram mål, att målen finns på annan nivå inom kommunen eller att de upplevt svårigheter med att formulera mätbara mål.

Diagram 2. Andel (%) kommuner med mätbara mål för att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning inom olika områden, 2017.

 

Kunskapshöjande insatser

Det är viktigt att tjänstemän på ledningsnivå och förtroendevalda har kompetens i funktionshindersfrågor och grundläggande kunskap om mänskliga rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

  • Drygt hälften av alla kommuner har under de senaste två åren genomfört utbildningar eller andra insatser för att öka kunskapen hos förtroendevalda eller tjänstemän på ledningsnivå om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
  • Utbildningen eller insatsen handlar i flera fall om att öka kunskapen om mänskliga rättigheter, inklusive kunskap om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Något färre utbildningar handlar specifikt om att öka kunskapen om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Diagram 3. Andel (%) kommuner som under de senaste två åren har genomfört utbildningar eller andra insatser för att öka kunskapen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, 2017.

 

Upphandling

Enligt upphandlingsreglerna, lag om offentlig upphandling (LOU) och lag om upphandling inom försörjningstjänsterna (LUF), ska det som upphandlas anpassas till samtliga användares behov, vilket även innefattar tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att ställa krav vid upphandlingar som säkerställer att alla, oavsett funktionsförmåga, i största möjliga utsträckning kan använda produkter, miljöer, program och tjänster.

  • Fyra av tio svarande kommuner ställer krav i sina interna styrdokument för upphandling som motsvarar de skyldigheter som finns i upphandlingsreglerna kring tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.
  • Ungefär lika många kommuner ställer inte några krav och drygt var tionde kommun anger att frågan inte är relevant eftersom att de inte har några interna styrdokument för upphandling.

Diagram 4. Andel (%) kommuner som i sina interna styrdokument för upphandling ställer krav som motsvarar de skyldigheter gällande tillgänglighet som anges i upphandlingsreglerna, 2017.

 

Samråd med funktionshindersorganisationer

I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning står det att samhället ska samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning. Samråd med det civila samhället och intresseorganisationer är en förutsättning för att kunna säkra kvalitet i beslut och skapa en gynnsam utveckling för delaktighet i samhället.

  • Nästan alla svarande kommunerna anger att de har samråd med funktionshindersorganisationer på en övergripande nivå. Bland dessa anger nio av tio att samrådet utgår från ett beslutat reglemente eller motsvarande. De flesta som har reglemente har tagit fram det i samarbete med funktionshindersorganisationerna.
  • Av alla kommuner som har övergripande samråd har 40 procent utvärderat samrådet under de senaste två åren. De flesta av dem har genomfört utvärderingen i samarbete med funktionshindersorganisationer

Diagram 5. Andel (%) svarande kommuner som har samråd med funktionshindersorganisationer på övergripande nivå, 2017.

 


Åtgärder för anställning

Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska den offentliga sektorn vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa personer med funktionsnedsättning. Kommuner, landsting, regioner och myndigheter är stora arbetsgivare med ett särskilt viktigt uppdrag att se till att arbetslivet är tillgängligt för alla.

  • Sex av tio svarande kommuner har vidtagit kommunövergripande åtgärder för att förebygga eller undanröja hinder och därmed öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att bli anställda i kommunen.
  • Åtgärderna skiljer sig åt men några insatser som nämns är tillgänglighetsanpassningar i den fysiska miljön och att rekryteringsprocessen har underlättats så att fler har möjlighet att söka anställning. Kommunerna beskriver även att de har infört olika typer av anpassade anställningar eller praktikplatser.

Diagram 6. Andel (%) svarande kommuner som har övergripande åtgärder för att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att bli anställda i kommunen, 2017.

 

Arbetsmiljöarbete

Personal- och arbetsmiljöarbetet är avgörande för att en arbetsplats ska kunna vara en plats där medarbetare med funktionsnedsättning kan arbeta på lika villkor som andra. För att åstadkomma detta behöver funktionshindersperspektivet lyftas fram i policydokument på området, exempelvis i arbetsmiljöpolicyn.

  • Bland de kommuner som har en arbetsmiljöpolicy svarar var tredje att arbetsmiljöpolicyn tar upp tillgänglighet för anställda med funktionsnedsättning.
  • Det vanligaste är att använda generella skrivningar om bland annat tillgänglighet för anställda med funktionsnedsättning. De uttrycker till exempel att arbetsgivaren ska ta hänsyn till alla människors förutsättningar. 
  • Det är mindre vanligt att i sin arbetsmiljöpolicy använda särskilt riktade skrivningar om tillgänglighet för anställda med funktionsnedsättning.
  • På frågan om varför kommunen inte tar upp tillgänglighet i sin arbetsmiljöpolicy svarar många kommuner att arbetsmiljöpolicyn är allmänt hållen och därför inte lägger fokus på funktionsnedsättning. Flera påpekar även att frågan regleras i andra dokument, som personalpolicy, likabehandlingspolicy eller mångfaldspolicy.

Diagram 7. Andel (%)svarande kommuner som i sin arbetsmiljöpolicy tar upp tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, 2017.

 

Aktiva åtgärder mot diskriminering

Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Den 1 januari 2017 tillkom nya bestämmelser i diskrimineringslagen som innebär att diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning omfattas när det gäller kravet på aktiva åtgärder.

  • Hälften av de svarande kommunerna arbetar med aktiva åtgärder kopplat till diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning.
  • Bland dessa kommuner är det två av tre som anger att de aktiva åtgärderna är kopplade till diskrimineringsformen bristande tillgänglighet. 

Diagram 8. Andel (%)svarande kommuner som har vidtagit så kallade aktiva åtgärder kopplat till diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning, 2017.

 

Senast granskad: 2018-03-23
Dela: