Röster från Delaktighetsdagen

Vad tycker du var bäst under Delaktighetsdagen? Och vad krävs för ett mer inkluderande arbetsliv?

Kommunikationsavdelningens redaktion passade på att göra en minienkät bland några av deltagarna på Delaktighetsdagen.

Vi intervjuade även delaktighetsamordnaren Alexandra Sundberg som berättade om Skellefteå kommuns strategi för att öka tillgängligheten i arbetslivet och skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning.

Vad krävs för att skapa ett mer inkluderande arbetsliv?

Michael Karlsson, verksamhetsutvecklare Nytida AB:

Michael Karlsson.jpg

​- Tillgängligheten behöver bli bättre på arbetsplatserna, inte minst den kognitiva tillgängligheten. Personer med olika typer av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan exempelvis behöva individuellt anpassat stöd, kanske med hjälp av handledare. Med rätt statligt stöd kan man snabba på den processen.

Alexandra Bergling, utredare Konsumentverket:

Alexandra Bergling

- Det behövs generellt en ökad medvetenhet för att skapa en förändring. Alla vinner på att alla är inkluderade, och om arbetsgivare börjar anställa personer med funktionsnedsättning tror jag att acceptansen och förståelsen på arbetsplatserna kommer att öka.

Ammar Korshed, tillgänglighetsstrateg inom kollektivtrafiken, region Uppsala:

Ammar Korshed

- Vi behöver lämna det gamla industritänkandet om att man ska vara på plats och jobba i åtta timmar i sträck. Det är inte alla som klarar det, och därför behövs ett arbetsliv som är mer flexibelt vad gäller tid och plats.

Karin Samuelsson, tillgänglighetsstrateg Karlskrona kommun:

Karin Samuelsson

- De som rekryterar måste bli mer öppna och förutsättningslösa. De behöver så klart titta på kompetens med även gå utanför "boxen" när de fråga sig vilka som skulle kunna jobba. Det här gäller hela HR-sidan.

Vad tycker du var bäst under Delaktighetsdagen?

Anna-Maarit Tirkkonen, folkhälsostrateg, Eskilstuna kommun:

Anna-Maarit Tirkkonen

– Jag uppskattade passet som handlade om rätten till utbildning, där talarna presenterade hur myndigheterna ska jobba tillsammans för att förbättra utbildningssituationen för personer med funktionsnedsättning. Det var det bästa exemplet eftersom det visade att man måste arbeta tillsammans för att lyckas.

Caroline Högstedt, utredare analysenheten, Konsumentverket:

Caroline Högstedt

– Det bästa var ämnet i stort och att det kom upp så många olika perspektiv. En favorit var MFD:s Erika Dahlin, som höll en väldigt bra och pedagogisk presentation om inkluderande utbildning ur ett kognitivt perspektiv. Det är ett ämne som kan vara svårt att förstå, men hon gjorde det lättförståeligt.

Per Carlsson, tillgänglighetsstrateg, Haninge kommun:

Per Carlsson

– Det var intressant med dragningen av regeringens mål för den nya funktionshinderspolitiken. Det är det generella övergripande ramverket vi har att förhålla oss till och det som vi ute i kommunerna har att jobba utifrån. Vi ska ju omsätta det här i praktiken nu.

Magnus Lagercrantz, utredare, Socialdepartementet (tjänstledig från MFD):

Magnus Lagercrantz

– Det bästa med Delaktighetsdagen var att man fick en massa bra exempel på hur man kan arbeta med funktionshindersfrågor. Jag tyckte särskilt att utbildningsdelen var bra, det är härligt att se hur myndigheter kan arbeta tillsammans.

Skellefteå – kommunen som vågar prioritera tillgängligheten


Alexandra Sundberg från Skellefteå kommun var en föreläsarna under dagen.

För ett år sedan var Alexandra Sundberg i Bryssel för att ta emot ett hedersomnämnande i tillgänglighetstävlingen Access City Award. I torsdags var hon i Stockholm och på Delaktighetsdagen där hon berättade hur kommuner kan öka tillgängligheten i arbetslivet och skapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning.

Alexandra Sundberg är delaktighetsamordnare i Skellefteå kommun. Hon beskriver själv sitt jobb som en  som en brygga mellan funktionshinderrörelsen, politikerna och kommunens förvaltningar.

– Jag försöker förmedla frågor och synpunkter från de olika aktörerna till kommunen, för att försöka hitta något slags samsyn och prioritering i arbetet med kommunens funktionshinderspolitiska strategi.

Anpassning och samordning

Strategin innebär bland annat att man inom kommunen satt upp delmål för att öka tillgängligheten. Ett är att skapa fler arbetstillfällen. Det är ett pågående arbete men som förra året ledde till ett hedersomnämnande i den internationella tävlingen Access City Award. Ett bärande motiv för juryns motivering var Skellefteå kommuns ambition att prioritera arbetet med  tillgänglighet inom arbetslivet.

– Vårt arbete handlar dels om att anpassa alla kommunala arbetsplatser så att medarbetare kan jobba där, oavsett funktionalitet. Dels har vi Arbetsmarknadstorget där vi kan samordna insatser och aktörer under ett tak för personer som behöver extra stöttning för att hitta och ha en sysselsättning. Som enskild behöver man inte springa mellan olika handläggare och myndigheter utan de finns på ett och samma ställe, säger Alexandra Sundberg.

Andra exempel är arbetsrehabiliterande insatser med  målet att föra personer som står långt från arbetsmarknaden närmare jobb, utbildning och sysselsättning. Det mest framgångsrika exemplet är Solkraft som drivs i kommunal regi. Här arbetar 700 personer i Solkrafts olika verksamheter. Dock inte enbart personer med funktionsnedsättningar utan även personer med olika beroendeproblem och nyanlända som vill in på arbetsmarknaden och som behöver språkträning.

Central finansiering nyckelfaktor

Kommunen har nyligen även beslutat om 20 serviceassistenter som på sikt ska leda vidare till arbete inom äldreomsorg, fastighetsskötsel med  mera. Tjänsten är framtagen främst  för personer med diagnosen lindrig utvecklingsstörning.

– De här tjänsterna finansieras central vilket jag tror är en nyckel för att fler av kommunens förvaltningar ska inspireras att anställa personer till dessa tjänster, säger Alexandra Sundberg.

En nyckelfaktor som Alexandra Sundberg framhåller är samarbete och förmåga att se utanför den egna sektorn.

– För att komma vidare och bli bättre får vi inte fastna i våra stuprör. Man måste kunna se till att alla delar fungerar, att sociala frågor hänger ihop med utvecklingen av infrastruktur, kollektiv trafik med mera. Det är en utmaning.

Vilka råd ger du till andra kommuner och landsting?

– Kanske ett ganska fyrkantigt råd. Men det handlar om att bygga en stabil grund med en tydlig strategi och ett tydligt politiskt ägarskap.
– Utmaningen är att få in perspektivet att det här arbetet inte handlar om att lösa ett särgruppsproblem. Utan att de här insatserna gör att fler kan vara aktiva och involverade i samhället och att det också innebär ekonomiska och sociala vinster.

Hjälpte informationen dig?

Senast granskad: 2017-12-22
Dela: