Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94)

Myndigheten för delaktighet tillstyrker förslagen i betänkandet om elevers frånvaro, men har kommentarer kring vissa enstaka förslag och frågeställningar.

Ladda ner

Yttrande till: Utbildningsdepartementet

Datum: 2017-05-10

Diarienummer: 2016/94

Beslutande: Malin Ekman Aldén, generaldirektör

Föredragande: Brita Törnell, utredare

Myndigheten för delaktighet arbetar för ett samhälle där alla kan vara delaktiga, oavsett funktionsförmåga. Myndigheten för delaktighet lämnar följande yttrande.

Sammanfattning

Myndigheten för delaktighet, MFD, tillstyrker utredningens förslag, men önskar lämna några kommentarer kring vissa enstaka förslag och frågeställningar.

MFD delar utredarens beskrivning av de svårigheter som elever med funktionsnedsättning möter i skolan och som ibland leder till en problematisk frånvaro. MFD saknar dock genomgående ett funktionshindersperspektiv i utredningens analys av hur förslagen påverkar situationen för elever med funktionsnedsättning som har eller riskerar att få en frånvaroproblematik.

MFD anser att kunskapen om en universellt utformad och tillgänglig skolmiljö för alla elever oavsett funktionsförmåga behöver stärkas för att tydliggöra hur långvarig frånvaro kan förebyggas.

MFD anser att den statistik som samlas in ska kunna ställas i relation till de enskilda skolornas åtgärdsprogram såsom särskilt stöd för elever med funktionsnedsättning.

MFD ser med oro på att skolfrånvaron är högre i särskolan jämfört med andra skolformer och anser att det behövs mer kunskap inom området.

Myndighetens synpunkter

MFD:s synpunkter utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, särskilt artikel 24 om rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning utan utestängning eller diskriminering, på jämlika villkor och med samma kvalitet. Konventionens övervakningskommitté har lämnat en särskild kommentar som förtydligar rätten till utbildning för personer med funktionsnedsättning, och särskilt betydelsen av inkluderande utbildning (Committee on the Rights of Persons with Disabilities. General comment No. 4 (2016) – Right to inclusive education.)

Kommittén har vidare i sina rekommendationer till Sverige uttryckt oro över de rapporter som pekar på att vissa barn med behov av omfattande stöd inte kan gå i skolan på grund av brist på stöd. Kommittén yrkar på att konventionsstaten garanterar inkludering av alla barn med funktionsnedsättning i det ordinarie utbildningssystemet och säkerställer att de får det stöd som krävs.

MFD anser att utredningen gör en bra genomlysning av den problematik som finns kring skolfrånvaron för elever med funktionsnedsättning. MFD delar utredningens bedömning att elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är en särskilt utsatt grupp.

MFD saknar dock ett funktionshindersperspektiv i de förslag som presenteras i utredningen. Med funktionshindersperspektiv menas i detta sammanhang en analys av hur förslagen påverkar situationen för elever med funktionsnedsättning som har eller riskerar att få en frånvaroproblematik. Utredningens förslag riskerar därför att bli för generella, då de inte särskilt tar sikte på situationen för elever med funktionsnedsättning som har en långvarig frånvaro i skolan på grund av skolpersonalens bristande kompetens om elevens funktionsnedsättning, brist på anpassningar och/eller stöd.

MFD menar att en inkluderande utbildning ställer krav på både huvudmannen och den enskilda skolan. Ansvaret för att förebygga ogiltig frånvaro delas mellan hem och skola. För elever med funktionsnedsättning kan dock långvarig frånvaro i många fall bero på uteblivet stöd i skolan (Skolinspektionen (2014) Skolenkäten 2014).

Det kan ofta finnas en förväntan på att det är eleven som ska förändra sig, anpassa sig och bli någon som skolan kan förstå och hantera. Därtill läggs ett stort ansvar på föräldrar till elever med funktionsnedsättning. Detta kan resultera i att elevens möjligheter till en likvärdig skola och utbildning beror på vilken förmåga, kunskap och ork föräldrarna har att hävda sitt barns rättigheter i skolan (Riksrevisionen (2011) Samordning av stöd till barn och unga med funktionsnedsättning). Kunskapen om en universellt utformad och tillgänglig skolmiljö för alla elever oavsett funktionsför-måga behöver därför stärkas. Detta skulle kunna synliggöra hur långvarig frånvaro kan förebyggas.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning genomsyras av principen om universell utformning och tillgänglighet. Det innebär i detta fall att en skolmiljö så långt som möjligt bör vara pedagogiskt, socialt och fysiskt tillgänglig för att fungera för alla elevers fulla delaktighet och jämlikhet. Arbetsmiljöverkets tillsyn av landets skolor visar exempelvis att ljudmiljön har stora brister vilket påverkar alla elever men också kan utgöra ett stort hinder för till exempel elever med kognitiva svårigheter (Rapport 2017:1, Projektrapport för Arbetsmiljöverkets nationella tillsyn av skolan 2013-2016).

Detta problem tydliggör hur alla elever skulle gynnas av universell utformning, samtidigt som det är en förutsättning för att även elever med funktionsnedsättningar ska kunna delta i utbildning.

Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) arbete och material, såsom ett tillgänglighetsverktyg som kan användas av skolledare för att ta reda på hur tillgänglig skolan är för alla oavsett funktionsförmåga, är verktyg som behöver spridas https://www.spsm.se/stod/tillganglighet/varderingsverktyg-for-tillganglig-utbildning/

Utredaren konstaterar att frånvaron i särskolan är något högre jämfört med andra skolformer. MFD anser att detta är oroväckande och ett hinder för rätten till utbildning, men att det idag saknas kunskap om bakomliggande orsaker och vilka åtgärder som behöver sättas in för att öka närvaron i särskolan. Det finns därför ett behov av att utreda detta vidare för att få bättre kunskap om vilka orsakerna till frånvaron i särskolan är. Det finns idag generellt stora brister i kunskap kring elever i särskolan. Exempelvis omfattas inte elever i särskolan av officiell statistik, vilket försvårar uppföljning och utvärdering av särskolans utveckling och förutsättningarna för eleverna. Skolverket har bland annat fastslagit att förväntningar på elever i särskolan är lägre än förelever i reguljär skola samt att endast en minoritet av eleverna går vidare till andra studier eller till arbete efter avslutad gymnasiesärskoleutbildning (Skolverket (2016), Gymnasiesärskolan, uppföljning och analys av 2013 års reform, rapport 435).

MFD tillstyrker utredarens förslag om att ge Statens skolverk i uppdragatt samla in och redovisa nationell statistik om såväl giltig som ogiltig frånvaro. MFD anser att den statistik som samlas in ska kunna ställas i relation till de enskilda skolornas åtgärdsprogram såsom särskilt stöd för elever med funktionsnedsättningar då det finns ett dokumenterat beslut i dessa fall som är möjligt att utgå från. På så vis möjliggör statistiken en tydligare bild av förhållandet mellan den generella ogiltiga frånvaron på en skola för barn/unga utan behov av stöd och barn/unga med dokumenterat behov av särskilt stöd

MFD tillstyrker utredarens förslag avseende mer forskning om vad som orsakar problematisk skolfrånvaro. MFD anser att det finns behov av att öka kunskapen om hur problematisk skolfrånvaro yttrar sigför barn i olika åldrar och med olika funktionsnedsättningar. Orsakerna till skolfrånvaro hos en nioåring och en femtonåring kan vara helt skilda. Det kan därför vara svårt att möta barn i olika åldrar och med olika funktionsnedsättningar med samma insatser och resurser.

Ärendets handläggning

I den slutliga handläggningen av ärendet har generaldirektör Malin Ekman Aldén (beslutande), t.f. avdelningschef Lina Pastorek och utredare Brita Törnell (föredragande) deltagit.

Myndigheten för delaktighet

Malin Ekman Aldén                            Brita Törnell

Senast granskad: 2017-06-30
Dela: