Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Myndigheten för delaktighet (MFD) tillstyrker förslaget i promemorians avsnitt 4.1. MFD anser dock att det saknas ett funktionshindersperspektiv i promemorian.

Ladda ner

Yttrande till: Utbildningsdepartementet

Datum: 2017-12-05

Diarienummer: 2017/0189

Beslutande: Malin Ekman Aldén

Föredragande: Brita Törnell

Myndigheten för delaktighet arbetar för ett samhälle där alla kan vara delaktiga, oavsett funktionsförmåga. Myndigheten för delaktighet lämnar följande yttrande.

Sammanfattning

Myndigheten för delaktighet (MFD) tillstyrker förslaget i promemorians avsnitt 4.1, då det kan främja utbildning på lika villkor för alla.

MFD anser dock att det saknas ett funktionshindersperspektiv i promemorian. För att elever med funktionsnedsättning ska kunna tillgodogöra sig de valmöjligheter som förslaget medför behöver därför möjligheterna till stödinsatser synliggöras.

Myndighetens synpunkter

Enligt skollagen ska utbildningen inom varje skolform vara likvärdig. Skolan har även ett särskilt ansvar för elever med funktionsnedsättning. [1] Med utgångspunkt i artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning om utbildning samt den fjärde allmänna kommentaren från FN:s kommitté om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som betonar vikten av en inkluderande skola, har MFD följande kommentarer.

Personer med funktionsnedsättning har lägre utbildningsnivå än övrig befolkning. Andelen ungdomar med funktionsnedsättning som avbryter sina gymnasiestudier är mer än dubbelt så stor som bland övriga ungdomar.[2]

Unga personer med funktionsnedsättning förekommer ofta igruppen unga som inte arbetar eller studerar.[3] Studier visar också att skolan ofta har lägre förväntningar på elever med funktionsnedsättning.[4]

Det saknas till stor del kunskap om vilket stöd elever med funktionsned­sättning får i gymnasieskolan samt hur de upplever sin gymnasieutbild­ning. Det gäller inte minst elever med neuro­psykiatrisk funktionsnedsätt­ning, en grupp som har blivit allt större i gymnasie­skolan.[5] Det gäller även den ökande andelen elever med lindring utvecklingsstörning som väljer att läsa på introduktionsprogrammet.[6]

MFD ställer sig bakom promemorians förslag, men vill mot bakgrund av ovan tydliggöra behovet av ändamålsenligt stöd så att en inkluderande skola ska kunna tillhandahålla samtliga elever de fördelar som mer flexibla möjligheter till studiegång kan innebära.

Ärendets handläggning

I den slutliga handläggningen av ärendet har generaldirektör Malin Ekman Aldén (beslutande), avdelningschef Emelie Lindahl och utredare Brita Törnell (föredragande) deltagit.



[1] Förordning om läroplan för gymnasieskolan (SKOLFS 2011:144).

[2] Statistiska Centralbyrån, ULF/SILC 2014/15.

[3] Regeringskansliet (2015), Vägar framåt – strategi för ungdomar som varken arbetar eller studerar.

[4] Barnombudsmannen (2016), Respekt – Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd.

[5] Några skäl till att gruppen har blivit större är att ungdomar med autism och autismliknande tillstånd utan andra funktionsnedsättningar inte längre tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan samt att allt fler barn har neuropsykiatrisk diagnos.

[6] Skolverket (2014), Introduktionsprogram, Rapport 413.

Senast granskad: 2017-12-21
Dela: