Nationell läkemedelslista (Ds 2016:44)

Myndigheten för delaktighet tillstyrker förslaget till en ny lag om nationell läkemedelslista.

Ladda ner

Yttrande till: Socialdepartementet

Datum: 2017-04-13

Diarienummer: 2017/0008

Beslutande: Malin Ekman Aldén, generaldirektör

Föredragande: Erika Johansson, utredare

Myndighetens synpunkter

Utgångspunkten för den nationella funktionshinderspolitiken är de åtaganden som Sverige har gjort i samband med ratificeringen 2008 av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I konventionen fastslås bland annat grundläggande principer om icke-diskriminering, tillgänglighet och universell utformning. I artikel 9 i konventionen framgår skyldigheten att säkerställa att personer med funktions­nedsättning får en jämlik tillgång till information och kommunikation. I artikel 4.3 fastslås skyldigheten att nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning i frågor som rör dem.

Digitaliseringen av samhället skapar många möjligheter och ökar tillgänglighet inom många områden. Det är dock känt att digitaliseringen även brister i tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning (Convention on the rights of persons with disabilities, assistive technology and information and communication technology requirements: where do we stand on implementation? Martin Gould, Axel Leblois, Francesca Cesa Bianchi, and Viviana Montenegro Disability and Rehabilitation: Assistive Technology Vol. 10, Iss. 4,2015). Utan tillgängliga och användb ara digitala verktyg riskerar människor att utestängas från den utveckling som nu sker. Därför behöver tillgänglighet och användbarhet vara centralt i all utveckling av digitala verktyg och tjänster.

MFD ser positivt på utredningens krav på att en nationell läkemedelslista ska kunna användas av patienten själv för att underlätta läkemedelsan­vändningen, och på så sätt göra patienten delaktig i besluten om sin egen läkemedelsbehandling. MFD vill dock poängtera att det ställer höga krav på tillgänglighet och användarvänlighet vad gäller exempelvis användargränssnitt, dvs. hur interaktionen sker mellan användare, såväl patient, personal som system. MFD vill också betona vikten av att användbarhet och tillgänglighet säkerställs utifrån både ett patient- och professionsperspektiv.

Slutligen vill MFD lyfta fram att krav på användbarhet och tillgänglighet är centrala även för andra typer av funktionsnedsättningar än de som  nämns i utredningen, exempelvis för personer med kognitiv funktions­nedsättning. 

Senast granskad: 2017-06-30
Dela: