Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor (SOU 2016:66)

Myndigheten för delaktighet tillstyrker förslag om antagning av elever i betänkandet SOU 2016:66. Men avstyrker och lämnar synpunkter på två av de andra förslagen.

Ladda ner

Yttrande till: Utbildningsdepartementet

Datum: 2017-03-01

Diarienummer: 2016/0260

Beslutande: Malin Ekman Aldén, generaldirektör

Föredragande: Karl-Oskar Öhman, utredare

Myndigheten för delaktighet arbetar för ett samhälle där alla kan vara delaktiga, oavsett funktionsförmåga. Myndigheten lämnar följande yttrande.

Sammanfattning

Myndigheten för delaktighet tillstyrker utredningens förslag om antagning av elever till fristående förskoleklass, grundskola och grundsärskola. I övrigt yttrar sig myndigheten endast om de delar som rör tilläggsbelopp för särskilt stöd samt friskolor inriktade på elever i behov av särskilt stöd.

Myndigheten för delaktighet avstyrker utredningens förslag avseende fristående skolor inriktade på elever i behov av särskilt stöd. Rätten till utbildning på lika villkor understryks i såväl FN:s barnkonvention som konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, till vilka Sverige har anslutit sig. I den fjärde allmänna kommentaren från FN:s kommitté om rättigheter för personer med funktionsnedsättning betonas vikten av en inkluderande skola. Vidare ska i alla frågor som rör barn barnets bästa alltid komma i främsta rummet. Skollagen slår fast att alla ska ha lika tillgång till utbildning samt att utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Mot denna bakgrund anser Myndigheten för delaktighet att förslaget förstärker en utveckling mot särlösningar på utbildningsområdet som riskerar att segregera elever i behov av särskilt stöd.

Myndighetens synpunkter

3.4.8 Tilläggsbelopp för särskilt stöd, med tillhörande förslag om friskolor inriktade på elever som har ett så omfattande behov av särskilt stöd att tilläggsbelopp ska lämnas.

Myndigheten för delaktighet (MFD) avstyrker förslagen med hänvisning till följande.

Sverige har anslutit sig till såväl FN:s barnkonvention som konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Barnkonventionen fastslår i artikel 3 att vid alla åtgärder som berör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Vidare framgår av artikel 28 att konventionsstaterna erkänner barnets rätt till utbildning, som på grundval av lika möjligheter ska förverkligas bland annat genom att grundutbildning ska vara tillgänglig för alla. Artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fastslår rätten till utbildning på lika villkor. Konventionen ställer krav på att ändamålsenliga individanpassade stöd-åtgärder erbjuds i miljöer som erbjuder största möjliga kunskapsrelaterade och sociala utveckling som är förenlig med målet om fullständig inkludering.

Ett led i arbetet med att skapa tillgänglighet för alla är att när samhällsfunktioner utformas och planeras säkerställa tillgänglighet initialt för att undvika åtgärder i efterhand. "Universellt utformat" syftar på sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de i största möjliga utsträckning ska kunna användas av alla.

FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har i en allmän kommentar (nr 4) om rätten till utbildning betonat vikten av att erkänna skillnaderna mellan segregerande, integrerande och inkluderande utbildning. Segregation uppstår när utbildning ges i separerade miljöer medan ett integrerande arbetssätt placerar elever i ordinarie undervisningsmiljö utan hänsyn till behov av stöd, anpassning etc. En inkluderande skolmiljö syftar däremot till att överbrygga hinder som riskerar att utestänga vissa elever och därmed säkerställa rätten till utbildning med högsta möjliga kvalitet och på jämlika villkor. Integration är med andra ord inte en garanti för övergången från segregerad till integrerad utbildning.

MFD:s utgångspunkt är att särlösningar på skolområdet generellt är problematiska ur ett rättighetsperspektiv och myndigheten bedömer att förslaget motsvarar vad den allmänna kommentaren beskriver som segregering. På kort sikt kan förslaget ge positiva konsekvenser för elever i behov av särskilt stöd, eftersom resursskolornas verksamheter blir stabilare och mer ekonomiskt förutsebara. I ett långsiktigt arbete med att säkerställa allas lika tillgång till utbildning och att förverkliga konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning bör dock skolan utformas enligt principen om inkludering och universell utformning. I detta sammanhang skulle det innebära att stärka möjligheten till stöd och anpassning i det generella utbildningssystemet snarare än att skapa särskilda lösningar som riskerar att segregera elever med särskilda behov. Sammanfattningsvis ser MFD stora risker med vad förslagen kan komma att innebära för den kommunala skolans inkluderande arbete för elever med omfattande behov av särskilt stöd.

Skollagen slår fast att alla ska ha lika tillgång till utbildning. Vidare bör problematiken med segregerad utbildning enligt MFD också betraktas utifrån skolans sociala uppdrag enligt 10 kap. 2 § 3 st. skollagen, som anger att utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

Ett syfte med utredningens förslag är att skapa ökad förutsebarhet och säkerhet i planeringen för de skolor som valt att begränsa sin utbildning till elever med omfattande behov av särskilt stöd. En olycklig konsekvens av detta är att dessa skolor inte ska vara skyldiga att ta emot eller ge fortsatt utbildning till de elever som berörs när överenskommelse om placering mellan huvudman och hemkommun inte kunnat nås. MFD bedömer att detta är en begränsning av det fria skolvalet för dessa elever, att det fungerar kontraproduktivt gentemot den inkluderande skolan och principen om en universellt utformad utbildnings- och lärmiljö.

6. Förslag om antagning av elever till fristående förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Myndigheten för delaktighet tillstyrker förslagen och delar utredningens mening att den lika tillgången till utbildning för alla elever kan öka genom dessa mindre förändringar i regelverket.

Ärendets handläggning

I den slutliga handläggningen av ärendet har generaldirektör Malin Ekman Aldén (beslutande), avdelningschef Nina Lindqvist och utredare Karl-Oskar Öhman (föredragande) deltagit.

Myndigheten för delaktighet

Malin Ekman Aldén            Karl-Oskar Öhman

Senast granskad: 2017-06-22
Dela: