Trappsteg, trösklar och otydliga skyltar gjorde vallokaler otillgängliga

Många röstningslokaler brast vad gäller tillgänglighet vid valet 2018. Det visar inventeringen av 191 lokaler runt om i landet som Myndigheten för delaktighet, MFD, låtit göra.

I samband med höstens val lät MFD 25 tillgänglighetskonsulter inventera tillgängligheten i 88 förröstningslokaler och 103 vallokaler. Resultaten tyder på att det fortfarande finns mycket att förbättra innan alla medborgare, oavsett funktionsförmåga, har lika möjlighet att rösta.

– Bristerna handlar om fysisk otillgänglighet såsom höga trösklar och stängda dörrar utan dörröppnare, men även om kognitiva brister som att skyltar är svåra att upptäcka och förstå. Dessa hinder försvårar för en grupp medborgare som vi vet röstar i lägre utsträckning än andra, säger Malin Ekman Aldén, generaldirektör på Myndigheten för delaktighet.

Sjukhus mest tillgängliga

Olika typer av röstningslokaler visade sig i undersökningen vara olika mycket tillgängliga. De sju sjukhus som ingår i inventeringen fick högst betyg av tillgänglighetskonsulterna, medan flest brister konstaterades i de elva undersökta förskolorna. I sju av förskolorna saknades exempelvis en låg röstningsskärm, åtta hade höga trösklar och tre hade dörröppningar som var smalare än 80 centimeter.

– Man kan inte dra för stora växlar på hur det såg ut i elva förskolor, men faktum är att de här bristerna hindrar rullstolsanvändare från att rösta, och det måste tas på allvar, säger Malin Ekman Aldén.

Otydliga utrymningsvägar

Hon reagerar också på att nästan var fjärde undersökt lokal saknar utrymningsväg som är tydligt skyltad och som medger säker utrymning för alla. Denna brist var dessutom vanligast i publika lokaler såsom bibliotek (44 procent) och kommunhus (40 procent).

Malin Ekman Aldén hoppas att valnämnderna nu tar till sig inventeringens resultat, och använder både dem och MFD:s checklista för tillgängliga vallokaler när valet till EU-parlamentet i maj 2019 ska förberedas.

– En positiv sak är att många av bristerna är ganska enkla att åtgärda. Tydlig skyltning, kontrastmarkering av trappor och placeringen av valsedlar så alla når dem kräver inga större resurser, bara medvetenhet om väljarnas olika behov och förutsättningar, säger hon.

Fakta: Några av de vanligaste bristerna i tillgänglighet

  • 72 procent av lokalerna saknade på- och avstigningsplats för färdtjänst och taxi nära entrén.
  • 67 procent hade trappor där kontrastmarkering saknades på översta och nedersta trappsteget.
  • 52 procent saknade p-plats för personer med nedsatt rörelseförmåga nära entrén.
  • 38 procent saknade skyltar, symboler och texter som var lätta att upptäcka och förstå.
  • 35 procent saknade tillgänglig toalett stor nog för personer som använder eldriven rullstol.
  • 25 procent saknade låg röstningsskärm anpassad för personer som använder rullstol.
  • 25 procent saknade tydligt skyltade utrymningsvägar.
  • 24 procent hade stängda dörrar som inte kunde öppnas med automatisk dörröppnare.
  • 24 procent av lokalerna hade höga trösklar (mer än 2 centimeter).

Om tillgängliga vallokaler på MFD:s webbplats

Publicerad: