Personer med funktionsnedsättning har fortfarande sämre levnadsvillkor

Jämfört med befolkningen i övrigt har personer med funktionsnedsättning fortfarande betydligt sämre levnadsvillkor. Det visar den utvärdering som Myndigheten för delaktighet har gjort av utvecklingen av funktionshinderspolitiken under strategiperioden 2011 – 2016.

- Utvecklingen inom de flesta politikområden har gått långsamt. Det är framförallt inom områdena kultur, media, it och transport som utvecklingen har varit positiv. Detta har skapat bättre förutsättningar för ökad delaktighet och förbättrade levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt har utvecklingen inom områden som fysisk tillgänglighet och arbetsmarknad stått stilla eller gått långsamt framåt under strategiperioden, vilket är ett bekymmer, säger Malin Ekman Aldén, vik generaldirektör på Myndigheten för delaktighet.

Vissa grupper bland personer med funktionsnedsättning är mer utsatta än andra och det är främst inom områdena utbildning, hälsa och arbetsmarknad som de största skillnaderna syns.

En allt högra andel personer med funktionsnedsättning studerar. Trots det har gruppen fortfarande lägre utbildningsnivå än befolkningen i övrigt. Kvinnor i samma grupp har generellt sett högre utbildnings­nivå än män, men ökningen i utbildningsnivån står männen för.

Personer med funktionsnedsättning upplever även sin hälsa som sämre än övrig befolkning. Det kan ha flera förklaringar. Lägre utbildningsnivå och sämre ekonomi än befolkningen i övrigt kan påverka negativt. Det är även mindre vanligt att personer med funktionsnedsättning är fysiskt aktiva, vilket kan ha flera förklaringar.

- Många personer med funktionsnedsättning upplever idag att de diskrimineras på arbetsmarknaden. En vanlig problematik är diskriminerande attityder hos arbetsgivare, men vi ser också problem vid övergången från skola till arbetsmarknad. Studier pekar på att personer med funktionsnedsättning inte får tillgång till det stöd som finns och att de riktade arbetsmarknadssatsningar som har genomförts tycks ha haft liten effekt för individen, säger Malin Ekman Aldén.

Utvärderingen visar att den strategi som har legat till grund för genomförandet av funktionshinders­politiken har haft betydelse för utvecklingen, men pekar också på ett antal brister som behöver beaktas för ett mer effektivt utfall. Bland annat saknas områden som är väsentliga för levnadsvillkoren bland personer med funktions­nedsättning och för deras delaktighet i samhället, så som demokrati och vård och omsorg. Dessutom visar utvärderingen att det är svårt att visa effekten av strategin då uppföljning saknas för många delar.

I samband med utvärderingen av funktionshinderspolitiken för strategiperioden 2011-2016 har Myndigheten för delaktighet också haft i uppdrag att ta fram förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet för den kommande strategiperioden. Förslaget lämnas till regeringen samtidigt som slututvärderingen av innevarande strategi.

Läs rapporterna här

http://www.mfd.se/stod-och-verktyg/publikationer/rapporter/rapporter-2016/utvardering-och-analys-av-funktionshinderspolitiken-2011-2016/

http://www.mfd.se/stod-och-verktyg/publikationer/rapporter/rapporter-2016/en-funktionshinderspolitik-for-ett-jamlikt-och-hallbart-samhalle/

För mer information:

Nina Lindqvist
Avdelningschef Uppföljning och analys
Tel: 08-600 84 26

Johanna Grönkvist
Pressansvarig
Tel: 08-600 84 19

Publicerad: