Samhället långt ifrån jämlikt för personer med funktionsnedsättning

Införandet av funktionshinderspolitiken kan bli mer aktiv och träffsäker. Det visar Myndigheten för delaktighets årliga uppföljning av politiken. Den önskvärda utvecklingen mot jämlika levnadsvillkor och delaktighet i samhället är inte synlig.

Uppföljningen visar att det finns en ambition hos offentliga aktörer att införa funktionshinderperspektivet i verksamheterna, men att arbetet ofta saknar verktyg och konkreta mål. Perspektivet är avgörande för i vilken takt samhället utvecklas mot det politiska målet om full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning.

Det finns ett stort intresse från kommuner, regioner och statliga myndigheter vad gäller ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Många aktörer gör insatser och tar särskilda initiativ, men arbetet kan bli mer strategiskt. Till exempel kan handlingsplaner öka förutsättningarna för långsiktighet, utvärdering och uppföljning.

I uppföljningen lyfter Myndigheten för delaktighet, MFD, också fram tre områden där hinder för delaktighet tydligt påverkar människors levnadsvillkor: utbildning, arbetsmarknad och digitalisering. Resultaten bekräftar myndighetens bild av att det finns en grundläggande ojämlikhet i levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning. MFD anser att de bakomliggande orsakerna för denna ojämlikhet behöver kartläggas och belysas i många samhällssektorer.

Några exempel som visar på hinder för jämlika levnadsvillkor:

  • Det finns inga skillnader mellan hur elever med funktionsnedsättning och elever utan funktionsnedsättning uppfattar skolarbetets omfattning och svårighetsgrad. Däremot anger en större andel elever med funktionsnedsättning (48 procent) att de känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbetet, jämfört med andra elever (38 procent).
  • Högskolestudenter med funktionsnedsättning är generellt mindre nöjda med kvaliteten på undervisningen, upplägget, kursutbudet, bemötandet och lärandemiljön, än övriga studenter.
  • Unga med funktionsnedsättning är överrepresenterade i gruppen unga som varken arbetar eller studerar.
  • En betydligt högre andel kvinnor (51 procent) och män (38 procent) med funktionsnedsättning, än kvinnor och män i den övriga befolkningen, upplever att de är psykiskt utmattade efter sitt arbete varje vecka.
  • Brister i utformningen av digitala tjänster riskerar att utestänga personer som tidigare har kunnat nyttja olika tjänster självständigt.

  • Rapporten Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2018
Publicerad: 2019-02-22
Dela: