Studie ska öka kunskapen om levnadsvillkor för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Det saknas kunskap och forskning om levnadsvillkoren för personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att öka kunskapen om gruppens förutsättningar att exempelvis skaffa jobb och egen försörjning genomför Myndigheten för delaktighet under 2018 en fördjupningsstudie.

Myndigheten för delaktighet, MFD, lämnar årligen en rapport om levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Detta utifrån att målet för funktionshinderspolitiken är jämlikhet i levnadsvillkor.

Rapporten baseras huvudsakligen på statistik inom olika samhällsområden såsom utbildning, arbete, försörjning och hälsa. Resultaten hämtas till stor del från Statistiska centralbyråns (SCB) årliga Undersökning om levnadsvillkor, ULF.

I rapporten som ska redovisas i februari 2019 kommer MFD att visa dels resultat inom ett antal samhällsområden, dels hinder för delaktighet som kan kopplas till resultaten inom respektive område för personer med funktionsnedsättning.

När det gäller gruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning är det emellertid svårt att inhämta kunskap om levnadsvillkor genom SCB:s undersökningar. Det finns överlag för lite forskning på området och behovet är stort av bredare kartläggningar och fördjupade analyser avseende hinder för delaktighet.

Utbildning och arbetsmarknad i fokus

För att inhämta kunskap som saknas om gruppen genomför MFD under 2018 en fördjupningsstudie som ska komplettera den årliga rapporten. Utbildning och arbetsmarknad är två centrala områden för kunskapsinhämtningen.

Ett särskilt mål med fördjupningsstudien är att utifrån fördjupad kunskap om utbildning och arbetsmarknad kunna identifiera hinder för delaktighet i arbetslivet och egen försörjning för personerna. Vilket stöd som ges och vilka förväntningar som finns när personer i gruppen av olika kön och ålder väljer utbildning, sysselsättning och boende är centrala frågor.

Studien kommer att bygga på två delar. Den ena beskriver den kunskap om gruppen som trots allt finns, i form av statistik, forskning och myndighetsrapporter. Den andra delen baseras på djupintervjuer med tre olika grupper av elever som gått i gymnasiesärskola.

De tre grupperna är baserade på vilket år de avslutat gymnasiesärskolan och på sysselsättningsform. För att komplettera perspektiven intervjuas även föräldrar till elever från gymnasiesärskolan. Förhoppningen är att detta sammantaget ska ge en bredare bild av levnadsvillkoren men också perspektiv på stödinsatser från samhället.

Publicerad: 2018-10-05
Dela: