”Samhällsperspektivet måste in i forskningen om delaktighet”

 Per-Olof Hedvall

Forskningen inom funktionshindersområdet utgår ofta från individens perspektiv. Däremot är det färre rapporter som tar avstamp i samhällsperspektiv som fokuserar på attityder, social inkludering och delaktighet i samhället i stort. Det visar en ny rapport.

– Det är också slående hur lite av resonemang om designfrågor och teknikens roll för delaktighet som finns med i arbetet med delaktighet, säger forskaren Per-Olof Hedvall som skrivit rapporten.

Per-Olof Hedvall har på uppdrag av Myndigheten för delaktighet, MFD, kartlagt kunskapsläget inom forskningen kring funktionshinder och delaktighet. Syftet med kartläggningen har varit att beskriva och analysera den forskning om delaktighet som genomförts inom funktionshindersområdet och de kunskapsbehov som forskare har pekat på.

Några generella slutsatser som rapporten lyfter fram är bland annat att begreppet delaktighet är komplext och används på olika sätt i olika sammanhang i forskningen. Begreppet delaktighet används gränsöverskridande i sammanhang som rör utbildning, familjeliv, arbete med mera.

– Strävar man efter evidens för vad som leder till ökad delaktighet kan den här variationen leda till problem, till exempel när instrument för att mäta delaktighet ska utvecklas. Men det kan också vara förenande för olika forskningsinriktningar och underlätta tvärvetenskapliga perspektiv, säger Per-Olof Hedvall.

Att förenkla och renodla begreppet delaktighet utifrån ett särskilt perspektiv ser därför inte Per-Olof Hedvall som en prioriterad lösning.  Viktigare är kanske den obalans som kartläggningen visar på när det gäller inriktningen på de studier och analyser som görs inom delaktighetsforskningen.

– Det är tydligt att det behövs mer forskning om delaktighet som tar avstamp i samhällsperspektiv, som motvikt och komplement till den stora individorienterade dominansen.

Välfärdsteknik och universell utformning 
Det är särskilt intressant ur ett design- och teknikperspektiv, menar Per-Olof Hedvall. Och rapporten har ett medvetet fokus på dessa frågeställningar. Per-Olof Hedvall har en bakgrund som ingenjör och designer och arbetar vid Institutionen för designvetenskaper vid Lunds tekniska högskola.

– Som ingenjör och designer förvånas jag över att det i forskningen förs så få resonemang om vad design och teknik betyder för delaktighet.

– Därför är det bra att välfärdsteknik och universell utformning lyfts fram idag. Personligen ser jag gärna mer forskning inom just dessa områden. Extra spännande är att följa upp vad Universell utformning kan medföra i termer av delaktighet för alla, däribland personer med funktionsnedsättning. Vad innebär det för individen, och ur ett samhällsperspektiv? Vad händer när alla börjar vänja sig vid det universellt utformade?

Nytta för MFD
Erika Johansson, utredare på MFD, tycker att rapporten lyfter många av de frågeställningar som diskuteras inom funktionshindersområdet. Till exempel att det behövs mer konsensus kring begreppet delaktighet och att det behövs mer forskning som rör delaktighet ur ett samhällsperspektiv.

– Rapporten visar också tydligt att framtida studier med ett tvärsektoriellt perspektiv är centrala för att stärka den vetenskapliga grunden inom funktionshindersområdet, säger Erika Johansson.

På vilket sätt kan MFD ha nytta av rapporten och resultatet?
– Med stöd av denna sammanställning kan MFD driva på frågor om behov av forskning och kunskapsutveckling. Det är mycket lättare att driva den typen av frågor när brister och luckor finns tydligt beskrivna. Och för att kunna basera våra kunskapsstöd på en starkare vetenskaplig grund behövs mer forskning.

MFD kommer också att använda rapporten som grund för att beskriva vad delaktighet kan betyda ur ett funktionshindersperspektiv.

 Läs rapporten Delaktighetsforskning och funktionshinder här

 

Publicerad: 2017-09-04
Dela: