Debatt: Många diskrimineras på jobbet

Det är allmänt känt att personer med funktionsnedsättning har svårt att få jobb. Myndigheten för delaktighets stora enkät visar att diskrimineringen även slår mot de som har anställning, trots att lagstiftningen skärpts. Det är dags att forma arbetsplatserna så att alla kan bidra och personalen speglar hur medborgarna ser ut i övriga samhället.


”Efter min stroke var jag inte medräknad att komma tillbaka i arbetslivet.” ”Jag kunde inte åka med på en planeringsdag med båt utan fick sitta kvar på jobbet och arbeta. Det kändes inte bra eftersom vi skulle jobba med gemenskapen.” ”Man glömde bort att jag inte hör, och ropade ut i korridoren när det var dags för ett möte.”

Så beskriver tre personer med funktionsnedsättning några situationer på jobbet. Tillsammans med drygt 5 000 personer deltar de i Myndigheten för delaktighets undersökningspanel Rivkraft, vars syfte är att beskriva livsvillkor och tillgänglighet i samhället.

I den senaste enkäten som rör frågor om arbete uppger fyra av tio att det är svårt att anpassa arbetet efter sina behov, exempelvis vad gäller tid, tempo och uppgifter. Var fjärde svarande upplever att lokalerna blir ett hinder på grund av funktionsnedsättningen. En av fem beskriver bemötandet från arbetskamraterna och chefer som ett hinder i arbetet, och nästan lika många anser att bristen på tillgänglig information skapar hinder på jobbet.

Bilden av att arbetstempo, arbetsuppgifter och arbetstid inte anpassas efter medarbetarens funktionsförmåga känns igen från SCB:s rapport Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2016. Här uppgav mer än var tredje person som intervjuats att de känt sig diskriminerade på jobbet, framför allt genom negativa attityder hos arbetsgivare men även kränkningar, diskriminering och mobbning.

Situationen beror knappast på bristande lagstiftning. Arbetsmiljölagen ställer krav på tillgänglighet och användbarhet på arbetsplatsen för personer med funktionsnedsättning. I år vidgades dessutom kraven på aktiva åtgärder i diskrimineringslagen för att tvinga arbetsgivare att ta itu med diskrimineringsfrågor, oavsett diskrimineringsgrund.

Det finns dock vägar framåt. Vi ser just nu flera aktuella exempel på att funktionshinderspolitiken börjar få genomslag och att arbetsplatser formas så att de passar även personer med funktionsnedsättning. Den 17 november slog landets största arbetsgivarorganisation Sveriges Kommuner och Landsting fast ett 72-punktsprogram för att uppmärksamma delaktighet och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Dokumentet beskriver bland annat att arbetsplatser behöver planeras, organiseras och utformas för en fysisk och psykisk arbetsmiljö som passar alla samt att tjänster behöver designas på ett sätt som möjliggör för fler att bidra med sin kompetens.

Även i det privata näringslivet tas det initiativ för att förbättra förutsättningarna för medarbetare med funktionsnedsättning. En rad stora svenska företag har i samarbete med Myndigheten för delaktighet inlett arbeten med att öka personalens kunskaper och medvetenhet om behov och förutsättningar hos personer med funktionsnedsättning.

Det finns många anledningar att se över hur den egna arbetsplatsen är utformad och vilka attityder som finns hos chefer och kolleger. Svensk ekonomi går just nu på högvarv och Arbetsförmedlingen spår att sysselsättningen kommer att fortsätta att öka de kommande åren. Samtidigt har nästan åtta av tio företag svårt eller mycket svårt att rekrytera. Och i takt med att många av oss fortsätter att arbeta efter 65-årsdagen kommer kraven att öka på anpassning av arbetsplatser, uppgifter och arbetstempo.

Så oavsett funktionsförmåga hos dagens anställda så finns det massor att vinna på att redan nu forma arbetsplatsen till något där alla kan bidra och där personalen speglar hur medborgarna ser ut i resten av samhället.

Lena Micko, ordförande Sveriges Kommuner och Landsting
Malin Ekman Aldén, generaldirektör Myndigheten för delaktighet

Publicerad: 2017-12-04
Dela: