Assistanshunden Sune lugnar Åsa

Åsa Werner har Aspergers syndrom och återkommande depressioner. Till stöd har hon en tvåårig storpudel som heter Sune.

– Han är med mig överallt. Om jag blir stressad eller börjar känna ångest så känner Sune av det och lugnar mig. Han påkallar min uppmärksamhet så att jag kan klappa honom.

Sune är en psykisk hälsa-hund. Det är en typ av assistanshund som ska verka lugnande på en person som har psykisk ohälsa, till exempel vid en panikångestattack. Hunden kan vara en trygghet och fungera som stöd exempelvis när man ska resa med allmänna transportmedel, handla eller umgås med vänner. 

– En stor fördel med att ha en assistanshund är att man får ta med den nästan överallt eftersom hunden räknas som ett hjälpmedel. Sune är för mig vad en rullstol är för en person med rörelsehinder. Sune är med mig hela tiden. Till exempel fick jag ha med honom i kabinen med flyget utan extra kostnad när jag var utomlands, säger Åsa.

Svårt med ljus och ljud

Aspergers syndrom gör att Åsa har svårt för ljus, ljud och mycket stimuli utifrån.

– Om jag till exempel är på T-centralen och omgiven av mycket ljud och intryck så kan jag skärma av genom att koncentrera mig på Sune. ¬Jag tycker också att det är jobbigt när människor kommer för nära men då blir hunden en barriär. Utan Sune skulle jag bli helt dränerad på energi.

Hon beskriver Sune som lugn och följsam men också livlig emellanåt.

– Han gillar omväxling. Men när jag har dagar av återhämtning gillar han det också och klarar av att koppla av ett par dagar. Han anpassar sig efter mig.

Hjälp att hålla rutiner

Åsa beskriver henne och Sune som ett team. Sune hjälper henne att hålla fast rutiner, att gå upp på morgonen, klä på sig och ta sig hemifrån.

– Utan Sune vore det lätt att stanna kvar i sängen. Han hjälper mig med mycket.

Inte minst är han ett stöd för Åsa på hennes arbetsplats. Hon arbetar på Attention Stockholms län som är en intresseförening som arbetar med frågor kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Med Sune kan jag vara mer aktiv och åta mig fler saker på jobbet. De flesta tycker att det är roligt och spännande med Sune när jag deltar i brukarråd och andra möten. Inför möten meddelar jag att jag har en assistanshund så att andra kan förbereda sig på detta.

Bekostat utbildningen själv

För att en hund ska bli en assistanshund måste den genomgå en utbildning. Åsa har fått bekosta utbildningen av hunden helt själv, en kostnad på uppåt 50 000 kronor som inte inkluderar inköpet av hunden.

– Kommuner och landsting borde bekosta utbildningen av assistanshundar eftersom de också tjänar på att de finns. En assistanshund gör att man kan klara av mycket själv och inte behöver lika mycket stöd av samhället. Det går att söka ekonomiskt stöd från stiftelser och genom stipendier men jag hittade inget stöd som omfattar psykisk hälsa-hund.

Sune är Åsas sjunde hund som hon köpte när han var åtta veckor gammal. Planen var från början att ha honom som sällskapshund. Sedan väcktes tanken att han kunde bli assistanshund. När Sune var ett år gammal gjorde Svenska Brukshundsklubben ett lämplighetstest av ekipaget, det vill säga Åsa och Sune, vilket är att krav för att man ska kunna påbörja utbildning av hunden. Åsa och Sune klarade testet och fick en instruktör. Tillsammans skrev de ett måldokument och en plan för vad man skulle träna på.

– När Sune var liten var han väldigt enkel att ha med men han var också självständig så i början av utbildningen var det svårt att få ett samspel mellan oss. Det har vi tränat mycket på.

Tränat på störningsmoment

De har också tränat mycket på att Sune ska klara av störningsmoment. Det var svårt att träna på hemma eftersom de bor på Hölö, i lantlig miljö utan storstadens larm. Istället deltog Åsa och Sune i en rad kurser.

– Vi har också åkt mycket till Stockholm för att träna i stadsmiljö. Sune och jag har hunnit med många fik, säger Åsa och ler.

För att en assistanshund ska sättas in i tjänst måste ekipaget klara av en examination. Efter ett års ihärdig träning var det dags. I mitten av oktober 2017 fick Åsa sin legitimation och Sune sitt tjänstetäcke som visar att de har genomgått en utbildning som är kvalitetssäkrad av Svenska Brukshundsklubben.

– Utan stödet från instruktören och min sambo hade jag aldrig klarat av detta, framhåller Åsa Werner.

Hon lyfter också fram att Sune har bidragit till mer social kontakter.

– Många är nyfikna på Sune och jag pratar gärna med folk om hundar. Hundar är ett specialintresse och om det pratar jag med lätthet.

Relaterad information

Publicerad: 2017-11-22
Dela: