Offentliga it-system stänger ute personer med funktionsnedsättning

Lagen om offentlig upphandling, LOU, är ett viktigt verktyg för en demokratisk statlig förvaltning i medborgarnas tjänst. Lagen är också av stor betydelse för god hushållning av våra gemensamma resurser, och inte minst, viktig för att motverka korruption.

Alla vi som arbetar i statlig förvaltning lever, andas och svär ibland över LOU. LOU är en mäktig lag som kan öppna nya innovativa dörrar, men också en lag som kan bygga Berlinmurar om man inte lyckas få till bra upphandlingskrav. Myndigheten för delaktighet använder precis som de flesta andra statliga myndigheter verksamhetssystem som har upphandlats gemensamt inom staten.

Staten ska vara bäst i klassen, en förebild, och det förpliktigar. Trots det möts jag av någon form av otillgänglighetsproblem nästan varje gång jag ska logga in på jobbdatorn. Små rutor poppar upp här och var på skärmen och jag ser inte vad det står i dem. Jag sitter där och klickar och klickar och tiden går… För en kollega som inte ser något alls, och som läser punktskrift, är det inte ens någon idé att försöka. Han kan helt enkelt inte utföra den typen av arbetsuppgifter. Systemen är helt otillgängliga.

Myndigheterna handlägger många ärenden och tekniska verksamhetssystem är grunden för allt arbete. Det är med andra ord något som medarbetarna behöver hantera hela tiden.  Under de senaste veckorna har jag fått mejl från personer som arbetar, har arbetat eller sökt jobb på stora statliga myndigheter. De som har kontaktat mig använder så kallade skärmläsningsprogram för att kunna ta del av innehåll på dataskärmar. Dessa personer har fått veta att de inte kan jobba kvar, inte göra samma arbetsuppgifter som sina kollegor eller inte kan bli anställda av myndigheter de sökt jobb på. Problemet är inte att de saknar kvalifikationer, utan att verksamhetssystemen på myndigheterna inte går att använda om man har en grav synskada.

Det är ju inte klokt, som Madicken säger! Ytterst handlar det just om LOU, eller mer precist om att de som upphandlat verksamhetssystemen har gjort ofullständiga kravställningar. När man inte ställt korrekta krav om tillgänglighet i en upphandling lägger man grunden för utestängning av människor. Likaså om man ställer krav men sedan inte kontrollerar att de genomförs.

När EU fattade beslut om en ny lag för offentlig upphandling skärpte man kraven på tillgänglighet. Lagstiftarna visste och ville motverka att bristande tillgänglighet i kravställningar utestänger eller bidrar till att indirekt diskriminera grupper av samhällsmedborgare.

Det kan förstås vara ganska svårt att ställa rätt krav. Men man måste göra det och när det blir fel måste man göra om!  Som tur är finns idag flera lätt åtkomliga standarder som anger vad som ska göras för att exempelvis personer som använder skärmläsare ska kunna använda systemen. Det finns också skickliga tekniker med egen erfarenhet av skärmläsning att konsultera för att säkerställa att saker fungerar i praktiken.

Regeringen har högt satta sysselsättningsmål. Då duger det förstås inte att vi på statliga myndigheter stänger ute duktiga medarbetare för att vi byggt och upphandlat otillgängliga verksamhetsprocesser. Nej, det är sannerligen hög tid att ta sig själv i örat som myndighetschef. Det är också särskilt viktigt att aktörer med ansvar för upphandling uppmärksammar problemet och stödjer andra att göra bättre.

Just nu pågår stora it-investeringar i kommuner och landsting. Ett utmärkt tillfälle att säkerställa att inga offentliga it-system stänger ute personer med funktionsnedsättning. Varken som användare av tjänster eller som medarbetare.

Vi på Myndigheten för delaktighet kämpar på med våra system. Vi har höga ambitioner men får ibland ändå göra om och göra rätt. Det är trist när det händer men skönt när det är gjort.

Blogginlägg av generaldirektör Malin Ekman Aldén.

Senast granskad: 2017-10-11
Dela: