Funktionsrättkonventionen - okänd men avgörande

Ett säkert tecken på att man börjar bli äldre är att man allt oftare återblickar och refererar till sakers ursprung. Jag minns faktiskt väldigt väl min frustration när jag kom ut i arbetslivet i början på nittiotalet, nittonhundranittio-talet kanske jag borde tillägga, och alla gamla stötar började sina inlägg med ”På åttiotalet….” eller ännu värre, ”På sjuttiotalet….”

Hur som helst, den här veckan firar vi FN-dagen och vi som varit med länge i funktionsrätts- branschen måste få ägna oss åt lite återblick. Det är tioårs-jubileum för Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, CRPD, eller kanske ska vi från och med nu kalla den ”funktionsrättkonventionen”?  Fortfarande är det säkert en av de minst kända FN- konventionerna för gemene man. Men för alla dess rättighetsbärare mer känd och otroligt betydelsefull.

Processen när funktionsrättskonventionen skulle tas fram var väldigt seg. Det tog drygt tjugo år från det första initiativet fram till ett färdigförhandlat och beslutat instrument. Tjugo år av idogt arbete och en rad av politiska deklarationer om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Väl på plats tog konventionen världen med storm. På ett tydligt sätt kom frågan om rättigheter för personer med funktionsnedsättning upp på FNs dagordning och därmed i en lång rad centrala sammanhang och processer. Kanske viktigast av allt har frågan fått en plattform på den nationella dagordningen i många länder.

Funktionsrättkonventionen handlar inte om funktionshinder i största allmänhet. Den fastställer den enskilde individen med funktionsnedsättnings rättigheter i relation till staten, eller samhället som vi kanske skulle uttrycka det i Sverige. Jag brukar tänka att många välvilliga länder till att börja med inte insåg att det var just mänskliga rättigheter det var frågan om. I så fall hade nog inte förhandlingarna gått så smidigt! Men nu när vi ska omsätta konventionen i vår nationella politik blir det säkerligen tydligare och kanske dessutom jobbigt, för en del. Det är nog ingen slump att flera länder som generellt är tveksamma till mänskliga rättigheter nu också slåss för att reducera och föra tillbaka funktionshinderfrågorna till den sociala dagordningen.

I Sverige jobbar regeringen just nu med att ta fram en ny funktionshinderpolitik och MFD lämnade i somras en rapport som underlag till detta arbete. En av utgångspunkterna är att den svenska funktionshinderpolitiken ska baseras på funktionsrättkonventionen och vara ett verktyg när den genomförs i Sverige.

När man tittar sig runt i världen kan man så klart undra om en FN-dag är värd att fira och vad det globala samarbetet gett för resultat.  Framförallt konstaterar jag att FN lyckats skapa gemensamma utgångspunkter, normer och definitioner och därmed lagt en helt ny grund för utvecklingen av rättigheter för personer med funktionsnedsättning världen över. Nu återstår att se till att alla känner till funktionsrättkonventionen och vad den innebär. Det gäller förstås alla de som är rättighetsbärare. Men det är också ett åtagande för alla människor och aktörer i samhället!

MFD fick för drygt två år sedan ett särskilt uppdrag från regeringen att stödja kunskapsutvecklingen om konventionen. Målet är att sprida information om konventionen, att göra den känd och använd. Vi kommer aktivt arbeta med att sprida innehållet i konventionen. Och vår förhoppning är att det finns många aktörer där ute som tänker att de vill och planerar för att jobba för att stärkta rättigheter för personer med funktionsnedsättning med FN-konventionen som grund. För er är vi gärna ett stöd!

Vi lever i en värld med extrema utmaningar. Varje dag ser vi på nyheterna hur människor flyr för sitt liv och kämpar för sin överlevnad. Mångas kamp får vi dock inte ens se i medierna. Bland dessa finns världens miljoner människor som lever med en funktionsnedsättning. Jag vill gärna tänka på FN-dagen som ett ljus av hopp om att det fortfarande finns konstruktiva vägar framåt. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är en av dessa möjligheter.

Blogginlägg av generaldirektör Malin Ekman Aldén.

Senast granskad: 2017-06-19
Dela: