Funktionshinderspolitiken 2011-2016

Sveriges regering har en plan för funktionshinderspolitiken mellan åren 2011 och 2016. Myndigheten för delaktighet har studerat denplanen.

Bra och dåligt i funktionshinders-politiken

Sveriges regering har en plan för funktionshinderspolitiken år
2011–2016. Myndigheten för delaktighet har studerat vad som har fungerat och inte fungerat i planen.

Myndigheten för delaktighet förkortas MFD.

MFD:s kontroll visar att det händer mycket bra inom funktionshinderspolitiken, men att utvecklingen tar lång tid.

Kultur, media, it och transport är exempel på områden med bra utveckling. Det har ökat möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta på lika 
villkor som personer utan funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning kan vara att en person har svårt att se eller svårt att gå.

Men utvecklingen inom till exempel arbetsmarknaden har varit dålig.

Kortare utbildning

Personer med funktionsnedsättning har studerat kortare tid än personer i Sverige utan funktionsnedsättning.

Det kan vara för att många elever med funktionsnedsättning inte får det stöd de behöver för att studera mer eller att de får vänta länge på att få rätt hjälp.

Elever med funktionsnedsättning trivs ofta sämre i skolan och det kan göra att de inte vill studera. Dålig tillgänglighet kan också göra att de slutar sin utbildning.

Det gör att många elever med funktionsnedsättning får svårt att hitta arbete. 
Speciellt elever som har gått ut gymnasiesärskolan har svårt att få jobb.

Många arbetslösa

Fler personer med funktionsnedsättning är arbetslösa än personer utan funktionsnedsättning. Det verkar som det mest är personer som har arbetat tidigare och de utan funktionsnedsättning som får stöd och hjälp. 

Staten och kommunerna har blivit bättre som arbetsgivare. Men de flesta med funktionsnedsättning är anställda i privata företag.

Ett problem på arbetsplatser är att personer med funktionsnedsättning tycker att en del arbetsgivare har ett diskriminerande sätt. Att diskriminera är att vara orättvis mot en person och att inte ge alla samma möjligheter.

Sämre hälsa

Personer med funktionsnedsättning tycker att de har sämre hälsa än andra. Det kan vara för att de sportar mindre och rör på kroppen mindre än övriga. Det kan också bero på sämre ekonomi.

Siffror visar att personer med funktionsnedsättning som har diabetes, bröstcancer, hjärtinfarkt eller stroke har en större dödlighet än övriga.

Under de senaste åren tycker personer med funktionsnedsättning att de har fått bättre hälsa, men vården fungerar fortfarande inte på lika villkor för alla.

Att genomföra funktionshinderspolitiken

Mycket i funktionshinderspolitiken åren 2011–2016 har varit bra, men det finns en del som inte fungerar.

Det saknas bland annat en långsiktig plan för demokrati och för vård och omsorg. Det är viktiga områden för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor.

Det saknas ansvariga myndigheter inom rättsväsende, utbildning, idrott och media. Polis och domstolar är exempel på rättsväsende. Tv, tidningar och internet är exempel på media.

Det behövs också mer samarbete mellan stat, kommuner och landsting.

Barn och jämställdhet 

I planen står att det är viktigt i arbetet att tänka på barn och på jämställdhet, men det finns nästan inte med i myndigheternas arbete. Jämställdhet betyder till exempel att kvinnor och män har lika rättigheter.

Det är inte vanligt att myndigheterna arbetar med rättigheter som det beskrivs i FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning.

FN betyder Förenta Nationerna. En konvention är regler som flera länder kommer överens om att de ska följa.

Svårt att mäta  

I regeringens plan för funktionshinderspolitiken finns 76 olika delmål. Mål är vad man ska göra i framtiden. Men det är svårt att mäta målen och veta om de har blivit verklighet.

Senast granskad: 2017-06-14
Dela: