Demokratisk delaktighet – sammanfattning av en rapport

Den här texten är en sammanfattning av rapporten Demokratisk delaktighet hos personer med psykisk funktionsnedsättning.

Ett demokratiskt samhälle bygger på alla människors lika värde.

Den politiska makten ska utgå från folket och varje person ska ha makt över beslut som rör ens vardag. Man ska känna förtroende för de beslut som fattas.

Alla har rätt att delta i de allmänna valen, och även att påverka politiken 
mellan valen.

Arbetet med demokrati är viktigt, och ett mål med det är att stärka varje persons möjligheter att påverka.

Myndigheten för delaktighet har undersökt hur delaktiga personer med psykisk funktionsnedsättning är, i det demokratiska arbetet för att påverka politiken mellan de allmänna valen. Att påverka politiken mellan valen kan handla om allt från att delta i olika samråd till att delta i demonstrationer.

Med psykisk funktionsnedsättning menar vi här personer som har en psykisk störning och, på grund av den, har det svårt i vardagen. Det kan till exempel gälla svårigheter med ens boende, studier, arbetsliv, sociala gemenskap, relationer eller fritid.

Rapporten bygger på kunskap från främst fyra källor:

  • Statistiska centralbyråns undersökningar av levnadsförhållanden
  • en enkät till Rivkraft, som är Myndigheten för delaktighets panel
  • tre fokusgrupper med personer som har psykisk funktionsnedsättning
  • en workshop med organisationer som företräder personer med psykisk funktionsnedsättning.

Myndighetens panel, Rivkraft, består av cirka 2 000 personer med olika funktionsnedsättningar. Av dem har cirka 200 uppgett att de har en psykisk funktionsnedsättning.

Personer med psykisk funktionsnedsättning deltar i demokratin

Om man jämför personer med olika funktionsnedsättningar, är det färre av dem som har en psykisk funktionsnedsättning som röstar i de allmänna valen. Det visar Statiska centralbyråns undersökning.

När det handlar om medlemskap i partier, finns det inga skillnader mellan personer med psykisk funktionsnedsättning och den övriga befolkningen. Men det är färre personer med psykisk funktionsnedsättning som är aktiva i politiska diskussioner.

Inom gruppen finns det också skillnader mellan personer som är födda i Sverige och utomlands, personer med olika lång utbildning och mellan män och kvinnor. Och så är det även i övriga befolkningen.

Väljer att påverka i andra kanaler

I panelen Rivkraft visar deltagarna stort intresse för att vara delaktiga i demokratin. Men de verkar välja att delta och påverka på sätt som inte är så socialt krävande. Många har till exempel skrivit inlägg på sociala medier för att påverka, men få har deltagit i en demonstration

Egna upplevelser är en drivkraft

Många av deltagarna i Rivkraft och i fokusgrupperna säger att de vill vara med och påverka viktiga samhällsfrågor. För många av dem fungerar det de själva har upplevt, som en drivkraft för att engagera sig politiskt.

Personer med psykisk funktionsnedsättning har svårare att delta

Forskning visar att det främst är starka grupper i samhället som är aktiva i politiken, och deltar i möten, i val och i organisationer. Personer med psykiska funktionsnedsättningar har svårare att både vilja och kunna ta plats i samhället, och i demokratin. Det är för att de ofta saknar resurser. Den här gruppen har

  • lägre utbildning
  • svagare ställning på arbetsmarknaden
  • sämre ekonomi än befolkningen som helhet.

De upplever också att de har sämre hälsa.

Vad som hindrar dem att delta

Rapporten ringar in vad som gör det svårare för personer med psykisk funktionsnedsättning att delta i demokratin. I rapporten delas det upp i sådant som har att göra med samhällets brister och sådant som beror på individuella förutsättningar.

Okunskap och dåligt bemötande

Deltagarna i Rivkraft och i fokusgrupperna upplever att samhället vet för lite om psykiska funktionsnedsättningar. Det leder ofta till att deltagarna blir dåligt bemötta. De upplever att det är särskilt allvarligt när kunskap saknas inom skolan och vården. De som arbetar där spelar en viktig roll för hur deltagarna mår och påverkar deras möjlighet att vara delaktiga i samhället.

Brister i stöd-systemen

Personlig assistans och färdtjänst är exempel på stöd som kan hjälpa personer att delta i aktiviteter. Men begränsningar i stödet kan ibland hindra dem. Deltagarna i Rivkraft och i fokusgrupperna upplever att stödet ofta inte räcker till för politiska aktiviteter mellan valen.

Rädsla att förlora ersättning när man engagerar sig ideellt

Inkomsten för många personer med psykisk funktionsnedsättning är sjuk- eller aktivitetsersättning. Reglerna för ersättningen tillåter att man deltar i ideella sammanhang, i viss utsträckning. Man behåller samtidigt sin ersättning. Trots det finns en rädsla bland deltagarna i Rivkraft och i fokusgrupperna att engagera sig ideellt i organisationer eller i politiska partier. De upplever att de riskerar att förlora sin ersättning eller att få den nedsatt.

Otydlig information och dålig struktur på möten

Att delta och vara aktiv i demokratin mellan valen kan innebära att man medverkar vid olika möten. Deltagarna i Rivkraft och i fokusgrupperna beskriver problemen med att mötena är kognitivt otillgängliga. Det gör det svårt att delta.

För att underlätta behövs tydligare information inför möten och bättre struktur under mötena. Till exempel är det viktigt att mötesdeltagare talar en i taget och att det är paus vid jämna mellanrum.

Brist på ork, många myndighetskontakter och skov

Brist på ork och energi är något som deltagarna i Rivkraft och i fokusgrupperna ofta tar upp. Det är en orsak till att de inte engagerar sig. I vissa fall beror det på funktionsnedsättningen eller medicinen. I andra fall beror det på att de lägger mycket tid och energi på kontakter med sjukvården och myndigheter.

Många har perioder av skov, då de mår sämre. Då kan det vara svårt att engagera sig politiskt och vara med på alla de aktiviteter som krävs.

Låg självkänsla på grund av själv-stigma

Många av deltagarna i Rivkraft och i fokusgrupperna berättar att de har låg självkänsla och att det hindrar dem från att vara delaktiga. Den låga självkänslan är en följd av så kallat själv-stigma. Självstigmat innebär att man tar till sig och accepterar omgivningens eventuella fördomar om den grupp man tillhör. Följden blir att flera av deltagarna inte tror att deras röster är viktiga. De undviker därför politiska diskussioner och att delta i nya sociala sammanhang.

Brist på förtroende för beslutsfattare

Personer med psykisk funktionsnedsättning har lågt förtroende för politiken i riksdagen, i kommunen och i landstinget. Det visar den nationella folkhälso-enkäten.

De upplever att många institutioner i samhället inte fungerar som de ska, för gruppen. De är också missnöjda med det politiska systemet, med beslutsfattare och möjligheten att påverka politiken. Det påverkar i sin tur viljan att engagera sig i demokratiska processer.

Förslag för att fortsätta utveckla området

Demokratiutredningen från 2014 lade fram olika förslag för att göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att bli mer delaktiga i demokratin (Låt fler forma framtiden, 2014). I flera delar stödjer den här rapporten deras slutsatser. De gäller även för gruppen personer med psykiska funktionsnedsättningar. Men i vissa delar krävs att förslagen utvecklas.

Förbättra tillgängligheten på flera sätt

Man kan förbättra tillgängligheten på flera sätt, för att göra det enklare för personer med psykiska funktionsnedsättningar att delta i demokratin mellan valen. Här är sex viktiga förslag:

  • Gör informationen tillgänglig i olika format.
  • Förbättra den kognitiva tillgängligheten.
  • Skapa nya former för politiska möten.
  • Ta fram en vägledning.
  • Klargör regler för individuellt stöd.
  • Informera om rätten till ersättning när man arbetar ideellt eller politiskt.

Gör informationen tillgänglig i olika format

Se till att all samhällsinformation är enkel att läsa och förstå. Det är särskilt viktigt när det gäller information som kommer från offentliga aktörer, som till exempel kommuner. Man kan också behöva se över var man ger informationen, så att man väljer de kanaler som passar bäst.

Förbättra den kognitiva tillgängligheten

För många med psykisk funktionsnedsättning är det viktigt med kognitiv tillgänglighet. Det är en förutsättning för att de ska kunna delta i demokratin.

Sådan tillgänglighet handlar till exempel om struktur och hjälp att kunna hålla koll på tiden, och vart man ska.

Hjälpmedel kan till exempel vara påminnelser om möten i telefonen och tydlig genomgång av mötes-strukturen inför varje punkt. Men kunskapen om vad som är kognitiva hinder och vilka hjälpmedel som finns är generellt låg.

Skapa nya former för politiska möten

Politiska diskussioner mellan valen sker ofta i en klassisk mötesform. Där har många med psykisk funktionsnedsättning svårt att delta. Det gäller särskilt personer som har svårt för sociala sammanhang och dem som i perioder har svårt att delta i möten.

Nya former för politiska möten kan göra det möjligt för fler att vara med. Det kan till exempel handla om att skapa särskilda forum på internet.

Ta fram information och vägledning

Det behövs information och vägledning för olika aktörer, till exempel tjänstemän i kommunen och de som arbetar i politiska partier.

De behöver få kunskap om vad tillgänglighet innebär för det demokratiska arbetet mellan valen och hur den kan förbättras. Att ta fram det, är ett uppdrag som passar Myndigheten för delaktighet.

Klargör regler för individuellt stöd

Personer med psykisk funktionsnedsättning upplever att deras individuella stöd inte alltid räcker till eller fungerar, när de vill delta i politiska aktiviteter. Det kan till exempel gälla stöd som personlig assistans eller personligt ombud.

De regler som gäller behöver vara kända, både hos dem som fattar beslut och hos dem som besluten gäller. En vägledning eller information kan därför behöva tas fram, för att underlätta.

Informera om rätten till ersättning när man arbetar ideellt eller politiskt

Personer som får hel sjukersättning och aktivitetsersättning har möjlighet att utnyttja en liten del av sin arbetsförmåga för exempelvis ideellt eller politiskt arbete. Men det verkar vara få som känner till det. Dessutom verkar det inte heller alltid fungera i praktiken. Det behöver därför finnas information om det. Den ska vara möjlig att ta del av både för personer med psykisk funktionsnedsättning och andra berörda.

Samarbeta med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning

Demokratiutredningen tog upp att kommuner och landsting bör ha råd som samarbetar med funktionshinders-rörelsen. För personer med psykiska funktionsnedsättningar kan dessa råd bli särskilt viktiga. Genom råden kan de komma till tals, via sina organisationer. Det gäller särskilt för dem som är mest utsatta och har svårast att göra sin egen röst hörd.

Senast granskad: 2017-06-14
Dela: