Tillgänglighet och funktionsnedsättningar

Det behövs medvetenhet och kunskap för att skapa förståelse för varför man ska genomföra de tillgänglighetsförbättrande åtgärderna. Genom att förbättra tillgängligheten kan funktionshinder förebyggas eller tas bort.

Nedan beskrivs översiktligt hur variationerna i mänskliga förmågor och funktioner ställer krav på kvaliteten i lokaler, verksamhet och information.

Rörelseförmåga

Tillgänglighet för människor med nedsatt rörelseförmåga innebär främst att det ska vara möjligt att förflytta sig självständigt och säkert i den byggda miljön. Detta förutsätter att underlaget är jämnt och fast, att man kan ta sig fram utan att passera branta lutningar, trappor, höga trösklar, trånga passager och tunga dörrar. Man ska inte heller tvingas ta långa omvägar.

Handtag och reglage måste vara lätthan­terliga och sitta inom räckhåll även för dem som använder rullstol och kanske också har nedsatt arm- och handfunktion. Räcken att hålla i behövs för personer med nedsatt gångförmåga framför allt vid trappor och ramper. Tillgänglighet innebär också att utrymmen är tillräckligt rymliga för att man ska kunna manövrera med rullstol eller rollator. Det ska till exempel finnas tillräckligt stora toaletter.

Inredning och utrustning ska utformas och placeras så att den är användbar, till exempel ska höjden på receptionsdiskar, montrar, hyllor, skyltar och displayer vara lämplig för dem som använder rullstol eller är kortvuxna. De som använder rullstol ska också kunna sitta vid bord och arbetsbänkar.

Syn

Tillgänglighet för personer med nedsatt syn innebär att man ska kunna orientera och förflytta sig utan att bli utsatt för onödiga säkerhetsrisker. Ledstråk som kan följas av den som använder teknikkäpp, vit käpp, och kontrastmarkeringar är exempel på medel som kan användas för att uppnå detta. Tillgänglighet innebär också att det ska vara lätt att avläsa reglage och särskilja dem från varandra. Tillgång till personlig service, till exempel i form av ledsagning, är ofta en förutsättning för att en obekant miljö ska vara tillgänglig.

Information av olika slag måste presenteras på ett tillgängligt sätt. Formgivningen ska ge bästa möjliga läsbarhet och informationen ska finnas i alternativa format. Webbplatser ska vara uppbyggda enligt antagna normer för tillgänglighet så att de går att läsa med hjälp av en skärmläsare, uppläsning med talsyntes, eller en punktskriftsdisplay, översättning till punktskrift. Visuell förmedling måste kompletteras med förmedling som man kan uppfatta med andra sinnen.

Hörsel, dövhet och dövblindhet samt röst-och talfunktion

Tillgänglighet för personer med nedsatt hörsel, dövhet eller dövblindhet innebär att det ska vara möjligt att kommunicera med andra människor, ta del av information samt att uppfatta larm. En bra ljudmiljö, tillgång till hörselteknisk utrustning – till exempel teleslinga – samt visuell information och information på teckenspråk är ofta en förutsättning för god tillgänglighet. En viktig aspekt är att teckenspråk är ett förstaspråk för många.

Tillgänglighet för denna grupp innebär att man får information på teckenspråk samt tillgång till teckenspråkstolk. För personer med dövblindhet är taktilt teckenspråk en förutsättning för kommuni­kation. För andra betyder tillgänglig kommunikation att det finns alternativa kommunikationssätt. Det kan till exempel vara svårt att kommunicera via telefon. Post- och telestyrelsen erbjuder tjänster för detta.

Kognitiv förmåga

Med kognition menas förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, problemlösningsförmåga, numerisk förmåga, språklig förmåga med mera. Personer med nedsatt kognitiv förmåga är en heterogen grupp. Därför kan tillgänglighet betyda mycket skilda saker för olika individer. Nedsatt kognitiv förmåga kan till exempel handla om svårigheter att planera sin tid och att hantera stress eller sociala relationer. För många är vardagliga aktiviteter svåra att utföra.

Tillgänglighet i den fysiska miljön innebär för många med nedsatt kognitiv förmåga att det är möjligt att orientera sig och använda miljön utan att utsättas för onödiga säkerhetsrisker. Inredning och utrustning ska utformas så att den är lättbegriplig. Bruksanvisningar ska vara konkreta och ha en tydlig formgivning.

Hjälp av en handledare eller en assistent kan vara nödvändig vid kommunikation och förmedlingsmässig verksamhet. Vid en konferens kan det till exempel innebära att handledaren ska ha möjlighet att stoppa ett anförande för att få tid att förklara vad som sagts. Information av olika slag ska man kunna få i en förenklad form som är tydlig, konkret, kortfattad och entydig, till exempel skriven på lättläst svenska. Informationsskyltar ska vara lättbegripliga, vilket man kan åstadkomma genom att använda symboler.

Intellektuella funktionsnedsättningar och en del psykiska sjukdomar kan påverka den kognitiva förmågan, till exempel schizofreni, bipolär sjukdom, depression, olika ångesttillstånd, tvångssyndrom, ätstörningar och beroendeproblematik. Medfödda neuropsykia­triska funktionsnedsättningar, såsom ADHD, Autism, Aspergers och Tourettes syndrom, kan också göra att en del upplever nedsatt kognitiv förmåga.

För människor som har läs- och skrivsvårigheter är det ofta infor­mationens utformning som innebär svårigheter. Information måste gå att få i alternativa format såsom en Daisy-talbok. Det bör också gå att få elektronisk information uppläst med hjälp av talsyntes. Formgivningen ska ge bästa möjliga läsbarhet, och textens struktur ska underlätta för läsaren. I utbildningssammanhang är det viktigt att utforma kunskapsprov så att alla får samma möjligheter att redovisa sina kunskaper. Det kan också vara viktigt att man kan få hjälp med att läsa in litteratur.

Andningsorgan, allergier eller överkänslighet

För människor med besvär i andningsorganen och allergier innebär tillgänglighet att det ska vara möjligt att vistas i en miljö utan att drabbas av allergiska reaktioner eller besvär i andningsvägarna. Det innebär att luftkvaliteten i byggnader måste vara bra, att det finns möjlighet att undvika ämnen, material, växter och dofter som kan ge upphov till allergiska reaktioner eller besvära personer med överkäns­lighet.

För människor med födoämnesallergi och överkänslighet innebär tillgänglighet att det ska vara möjligt att undvika födoämnen som kan orsaka allergiska reaktioner eller problem. Vid utbildningar och konferenser ska det vara möjligt att få information om den mat som serveras. Vid behov bör det finnas alternativ för personer med födoämnesallergi och överkänslighet.

Andra variationer i funktionsförmåga

Det finns andra nedsättningar i funktionsförmåga som kan leda till andra krav på lokaler, verksamhet och information.

För människor med nedsatt funktion i matsmältningskanalen eller inkontinens är möjligheten att ta del av och delta i verksamhet i hög grad beroende av hur den är planerad och genomförs. Tillgänglighet innebär att det finns tillgång till lämpligt utformade toaletter, att man håller angivna tider, arbetar i korta pass och tar regelbundna pauser. Det ska även finnas tillgång till anpassad kost.

Andra exempel är en extra känslighet för skador. Det kan handla om skador orsakade av benskörhet eller blödarsjuka, epilepsi eller en extra känslighet för kyla och värme. Det finns också sjukdomar och sjukdomstillstånd som kan resultera i speciella krav på den byggda miljön, till exempel behov av extra förvaringsutrymmen. Exempel på sådana sjukdomar är cystisk fibros och njursjukdom.

Det finns människor som är extra beroende av föda och medicin inom vissa tidsintervall. Tillgänglighet till utbildning, kurser och konferenser innebär då att programmet och undervisningen är upplagda så att man har regelbundna pauser.

För människor som har funktionsnedsättning på grund av elöver­känslighet betyder tillgänglighet av fysisk miljö att nivån av elektriska och magnetiska fält är låg. Det är även viktigt att det är möjligt att ta del av information i ett format som inte orsakar svårigheter. Det förutsätter att informationen finns i tryckt form och inte enbart i elektronisk form.

Många personer har flera funktionsnedsättningar och har därför särskilda behov.

Hjälpte informationen dig?

Senast granskad: 2017-12-19
Dela: