Digitalt lärande

Rätten till utbildning slås fast i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. När skolan, universitet och vuxenutbildningar ska fullfölja uppdraget om allas rätt till utbildning är digitalt lärande en möjliggörare.

Digitaliseringen innebär nya sätt att undervisa. Arbetssätt, digitala lärresurser och elevuppgifter måste förändras. När digitalt lärande används på ett strukturerat sätt i undervisningen minskar skillnaderna mellan elever och deras möjligheter att nå kunskapsmålen.

Ett exempel på digitalt lärande är det omvända klassrummet, så kallade flipped classroom, där läraren filmar små föreläsningar och genomgångar i förväg. Metoden gör det möjligt för elever att själva välja var och hur många gånger de vill ta del av informationen.

Kunskaperna i att använda digital teknik för att lära är också ett sätt att stärka elever och studenter i övergången till arbetsliv och andra utbildningar.

Viktigt med digital tillgänglighet

När lärandet digitaliseras går det att förbättra tillgängligheten i både miljö och undervisning. Men det gäller att säkerställa en hög tillgänglighet så att hårdvara och program kan användas av alla. Digitalt material ska till exempel gå att syntolka och den digitala miljön ska inte ge för många intryck att bearbeta i kognitiva processer.

I en tillgänglig lärmiljö är det också möjligt för elever och studenter att få extra stöd och anpassningar om de har behov av det. Det kan handla om styrsystem eller andra anpassningar av digitala läromedel. De elever och studenter som behöver individuellt utformade hjälpmedel ska få det genom skolan eller lärosätet.

Aktörer inom området digitalt lärande

Flera aktörer är viktiga när det gäller att ta vara på digitaliseringens bidrag till lärande och delaktighet i skolan och andra utbildningar.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), Skolverket, Sveriges kommuner och landsting (SKL) arbetar alla på olika sätt med frågan.

Senast granskad: 2019-03-27
Dela: